Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I den musikaliska verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom åtskilliga tondikter, t. ex. hymnen »Rosa rorans bonitatem»,
motetten till Wallins »Jordens oro viker» samt flera körer ha åter
upplifvat a capella-sången, en väsentlig beståndsdel af ett musikaliskt
samhälles tillgångar. Såsom musikgranskare egde han ej blott ovanligt
säker insigt, utan äfven mindre vanlig förmåga att uttrycka sig
klart och med smak och han kriticerade utan att såra, var gentleman
äfven på det området.
Efter Norman steg Joseph Dente upp på kapellmästarpallen, satte
sig till och med framför pulpeten, hvilket i början ansågs högst
opassande och alldeles orimligt, men som sedermera med skäl antagits
till vana och nu mera alldeles icke stämplas såsom något otillbörligt.
Dente är, liksom Norman, stockholmsbarn och sin fiolin lärde han
först spela hos Eduard d’Aubert, den stockholmiserade braunschweigaren,
fastän han sedan tog mästerskapet hos
Léonard i Bruxelles. Redan vid femton års
ålder satt han såsom fiolinist i hofkapellet,
vid tjugutre år sångrepetitör, vid tretio
konsertmästare, fyra år därefter kapellmästare
och vid Normans afgång, 1879, kapellets
förste chef för operan. Inom Stockholms
musikaliska verld har hans genom resor
och studier i främmande land utbildade
talang och smak varit af stor nytta, och hans
kompositioner, såväl orkestersaker, som
kammarmusik och sånger vid piano, sättas af
kännare högt, liksom han mycket värderas
såsom lärare vid konservatoriet i komposition och instrumentation.
Conrad Nordqvist, som utsågs till förste kapellmästare 1885, har
utbildat sig synnerligen i Sverige, fastän han studerat äfven i Dresden
och Berlin och vistats någon tid i Paris. Hans inflytande sträcker
sig också utom Stockholm, enär han varit musikdirektör vid
Jönköpings regemente och marinregementet, men det är dock
hufvudsakligen i hufvudstaden han haft och har sin verksamhet, orgelnist i
Storkyrkan, kormästare och kapellmästare vid kungl. Teatern, sånglärare
vid nya elementarskolan och gymnasium, lärare i harmoni vid
konservatoriet och 1888 öfvertager han direktörskapet vid Stora teatern,
samlar dess krafter, styrker och stadfäster och söker till och med
ännu mer än förr inverka på det musikaliska lifvet.
 |
| R. Henneberg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
