Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. En kunglig bal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i de mest blänkande grupperna ser man kanske en mörk långrock
eller en rundskuren bondjacka.
Man har småningom trängt sig in i stora galleriet, men så
kommer man ej längre. Hvilket sorl midt i denna bländande prakt af
speglar, kandelabrar och ljuskronor, kraschaner och granna uniformer!
Hettan börjar kännas besvärande, men det låtsar man icke om. Man
hälsar på sina vänner, och sådana ser man här öfver alt, man
pratar till höger och vänster, skrattar och berättar dagens »on dit» samt
betraktar framför alt fruntimmerna som passera i den smala gången
som ännu hålles öppen mellan de tätt hoppackade herrarnas led. Det
är Stockholms förnäma damer som nu undergå mönstring, med långa
släp och en hel rad af anor, hvilka icke alltid synas, men som hvar
och en känner till, så vida man är en bildad person och kan
sin Anrep.
Stora galleriet är själfva glanspunkten innan man kommit in i
Hvita hafvet. Där har man tillfälle till ganska intressanta
iakttagelser i en riktigt storeuropeisk samling och likväl icke saknande den
fosterländska prägeln. Men så tystna plötsligt de högljudda samtalen,
och endast en hviskning löper genom mängden: »de kungliga!»...
Festtåget nalkas. Först en trupp storkors af Vendernas Krona,
Rumäniens Stjärna, Medjidieordens första klass, Monacos St. Carl och
Siamesiska Hvita Elefanten, för att icke tala om alla de gamla
europeiska ordnarne, i stora uniformen med gyllene nyckeln på medaljens
frånsida. Det är de tjänstgörande kammarherrarne, de som gå i
spetsen för det kungliga framåtskridandet, och efter dem kommer på
ett led, för förnäm att ha någon sidokamrat, konungens tjänstgörande
öfverste kammarherre, närmaste företrädare till konungen själf, hvilken
i generalsuniform med briljanterade ordnar, högrest och majestätisk,
men leende och vänligt nickande åt de djupt bugande, tätt packade
leden på ömse sidor, uppenbarligen gläder sig åt att se så många
personliga vänner omkring sig. Han leder kronprinsessan, ung och
vacker, i en utsökt smakfull toalett, den aftonen kanske af
sammetsbrokad i matt rosafärg, prydd med buketter af rosor och diamanter
samt draperi af silkestyll, broderad med paljetter i guld och silfver.
På håret synes en »ägrett» af rosa plymer med diadem af briljanter
och safirer. Det praktfulla halsbandet består ock af dylika stenar
med stora hängande knäppen af briljanter. Äfven kronprinsessan
bär ordnar och har konungens porträtt i briljanter... Briljant är
onekligen det hela.
Efter detta höga par kommer kronprinsen i sitt husarregementes
lysande uniform, prins Oskar, ännu vid senaste hof balen kunglig
höghet, i flottans uniform samt »blå prinsen», hertig Karl, i lifgardets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
