- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
325

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. På middagar och supéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med fördelaktigt utseende och prydd med antika silfverpjeser. Här
är alt antikt som är hundra år, kanske också något yngre, alldeles
oberoende af stilen och tillverkningsorten. På en hylla som afslutar
den höga träpanelningen och löper kring alla väggarne eller åt
minstone längs den förnämsta långväggen finner man tallrikar, muggar
och mångahanda krukmakargods i gammal fajans, majolika kanske,
kärl från Rhein och andra berömda »potterier». Alt är »antikt».

Men gästerna införas icke genast i matsalen. De proppas in i
salongen, fordom kallad förmaket, i kabinettet med de små förtjusande
rococomöblerna, också »antika», och i herrns rum i renässansstil, ja
kanske till och med i sängkammaren, hvilken i Stockholm icke är
något afstängdt och för obehöriga otillgängligt rum. Öfver alt är
det fullt med möbler och öfverfullt med gäster på och mellan sofforna,
kåsöserna, fåtöljerna och stolarna. Möbelformerna äro alt mera raka,
stela och högtidliga, gammaltyska och obekväma till och med i
fåtöljerna och i tvärraka soffan under väggbrädet, ty äfven i salongen
finnes ett sådant bräde, en hylla med åtskilliga kuriositeter. För att
gifva omvexling åt de jämnlöpande linierna, stänges en möbel hit, en
dit, men de se ej ledigare ut för det. I herrns rum, ofta det minsta
och obekvämaste, äro möblerna allra allvarligast, men där står
skrifbordet på sned midt på golfvet, alldeles oberoende af dagern och
utrymmet. Det skall se otvunget ut,

Det är icke behagligt att kryssa fram mellan alla dessa raka
linier och rätvinkliga hörn i de öfverfylda rummen, men det är åt
minstone icke så tomt och uttrycksfattigt som i gamla Stockholms
glest möblerade boningar med få eller inga bekvämligheter längs de
kala väggarne med några få kopparstick. I nya Stockholms salonger
ser man åt minstone ett och annat konstverk. Här finnes Sveriges
allmänna konstförening, och nästan hvarje år har man ett lotteri för
det eller det välgörande ändamålet, för nordiska muséet,
konstnärsförbundet, idiothemmet o. s. v., och alt detta bidrager att göra våra
hem någorlunda konstnärligt utrustade. Konstverk köpas icke i nya
Stockholm, de vinnas på lotteri, men det gör ju icke något till saken,
då man ser dem i den fina salongen hos den gästvänliga familjen
som är känd för sina utmärkta middagar.

»Det är väl aldrig gående bord?» hviskar en herre med ängslan
till sin närmaste granne i salongen.

»Jo, det vill jag hoppas», svarar den andre. »Kan man vara
mera fri än under en gående middag? Man tager för sig hvad man
vill och huru mycket man vill, slår sig ned hvar man finner för godt,
väljer sitt sällskap, är oberoende och fullt själfständig.»

»Tackar ödmjukast! Man kämpar om matbitarne, liksom man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free