- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
328

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. På middagar och supéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildad bordsgranne, hvilken kan tala om både Arvid Ödmann och
Caroline Östberg, om Innocensen och Amaranten samt till och med
bar icke blott sett »Rosmersholm», utan äfven läst en god del af de
många djupsinniga utläggningarna och som finner det obegripliga
ofantligt intressant, under det damen på andra sidan, så filosofie
kandidat hon än är, eller kanske just af den orsaken, förklarar den vara
galen som grubblar öfver Ibsen och ännu mera den som öder bort
tiden med att läsa hans uttolkare. Ni finner er road, dricker först
med den ena grannen, sedan med den andra, höjer ett tredje glas
mot en vän midt emot, uppmanas af värden att med honom tömma
ett fjärde och finner tillvaron ganska dräglig.

Det är fortfarande franska viner som mest drickas. I förra
århundradet hade rhenvinerna öfverhand. De förekomma nu i färre
antal än de spanska och iskänkas vanligen endast efter fisken. På
finare middagar bjudes Constantia till deserten, någon gång under
middagens lopp Capri, men för öfrigt äro vinsorterna nästan lika
oföränderliga som maträtterna, och Stockholm torde icke ha många
verkliga kännare, skulle äfven de som anses för sådana vara ganska
talrika.

Redan vid första glaset ofvanpå soppan, vanligen bordeaux, ehuru
en och annan äldre finsmakare föredrager sherry eller madeira,
dricker värden sina gäster till i samlad trupp, och sedan vidtager det
enskilda »tryckandet». Det är ej i Stockholm som i Köbenhavn, att
skålarne börja redan vid första rätten och sedan fortgå oafbrutet,
enär hvar och en af de manliga gästerna där anser sig fela mot godt
bordskick, om han icke stiger upp och föreslår en skål samt gör detta
i ett så långt tal som möjligt, hvarigenom middagsätandet i väsentlig
grad inskränkes och de enskilda samtalen nästan helt och hållet
undertryckas, så mycket mera som det nog händer, att hela
bordsällskapet mellan hvarje skål, äfven på ganska fina, till och med officiela
middagar, unisont afsjunger en och annan sång på ett halft tjog
strofer.

En dansk middag är egentligen en tal- och sångsammankomst,
med några bitar mat och ett par glas vin till mellanspel. En
stockholmsmiddag tillgodoser så väl materiela som intellektuela behof, och
de enskilda samtalen äro ofta lika lifvande som vinerna, men
ingendera försummas för långrandiga skåltal. Först vid desserten börja
hos oss, liksom i Frankrike, skålarne, och på enskilda middagar äro
de vanligtvis icke många. Till slut föreslås af värdinnans högra
granne, en af »stekgubbarne», de som ha förtroendet att sitta på
denna hedersplats, en skål för värdfolket, och den drickes naturligtvis
med jubel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free