- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
356

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. I läsesalongen och på lånbiblioteket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomläsa så många tidningar och tidskrifter han hinner med till kl.
10 på aftonen samt när han går hem få med sig en efterlängtad bok.
Bättre kan den läslystne icke begära, men det är naturligt, att det
kostar honom mer än på ett tidningskontor.

Länge tålde det innan Stockholm fick denna salong, och
anmärkningsvärdt är, att då vår hufvudstad redan hade öfver hundratusen
invånare, egde han hvarken en sådan läselokal eller något enda af
de nu så talrika tidningskontoren. Man hade visserligen »Sällskapet»,
där åtskilliga tidningar lästes, men det är icke alla som kunna eller
ha lust att vara ledamöter af denna tämligen dyra klubb. Ville man,
såsom det heter, »titta i ett blad» utan att köpa det, kunde sådant
ske endast på en källare, ett kafé eller i en kryddbod, men på intet
af dessa ställen hade man tillfälle att i fred och ro taga kännedom
om tidningens innehåll. Om man betänker, huru ofantligt många
stockholmare nu läsa de dagliga bladen utan att köpa dem, under
det bladens antal, prenumerationen och lösnummerförsäljningen likväl
tillväxt i starkare förhållande än folkökningen, skall man finna hvilka
storartade framsteg tidningsläsningen gjort på ett par årtionden.

Det var först med ingången af 1867 som läsesalongen uppstod. I början
var den afsedd för endast fruntimmer. Inbjudningen utgick från »Tidskrift för
hemmet», d. v. s. från fröken Sofi Leijonhufvud (nu enkefru Adlersparre),
hvilken jämte fru Lind af Hageby, fröknarna H. och A. Hierta (nu fru Retzius),
fruarna Limnell och Wallenberg, m. fl. damer sökte gagna den bildningssökande
kvinnan. Länge dröjde dock icke förr än läsesalongen gjordes tillgänglig för äfven herrar.
År 1874 bildade sig ett bolag med namnet »Stockholms läsesalong», som icke
hade penningvinst till ändamål, utan endast önskade att genom ökade
tillgångar kunna utveckla företaget, men tillgångarne voro ej större än att
aktiekapitalet slukades för läsesalongens ordnande och underhållande. År 1882 undergick
salongen en pånyttfödelse och öfvertogs af Föreningen för Stockholms läsesalong.
Genom en basar bildades en fond, som f. n. uppgår till något öfver 11,000 kr.,
och läsesalongen kunde förskaffa sig sin nuvarande ganska ändamålsenliga
lokal, hvilken hålles öppen mellan kl. 9 f. m. och 10 e. m., hälgdagar dock
endast kl. 2—10 e. m.

Stockholms läsesalong, hvilken under de senaste fyra åren
föreståtts af fröken M. v. Below och förut under tio år med stor omsorg
leddes af fru M. Broomé samt åt hvilken fröken A. Wensjoe och
många andra damer egnat sina tjänster, är icke så storartad som
Athenæum i Köbenhavn, kanske ej ens så betydande som motsvarande i
Kristiania, men likväl icke utan sin vigt i stockholmslifvet. De stora
läseanstalterna i de andre skandinaviske hufvudstäderne äro verkliga
sällskap, i hvilka endast medlemmar infinna sig. De äro nästan
ensamma på sitt område och icke, såsom här, underkastade medtäflan från
tidningskontor. Men, utom att största flertalet af utländska tidningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free