- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
358

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. I läsesalongen och på lånbiblioteket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och lättare literatur i allmänhet hemtas från lånbiblioteken. Af de
senare finnas åtskilliga, men det är nästan blott ett enda som är af
någon större betydenhet.

Redan mot slutet af 1500-talet finner man »bokförare» eller bokhandlare i
Stockholm. Åt minstone nämnes såsom sådan en Herman Sulkens, och i
medlet af följande århundrade erhöll Johan Janssonius bokhandelsrättigheter, men
något lånbibliotek tyckes icke ha funnits förr än i medlet af 1700-talet, då ett
sådant skall ha anlagts af den bekante boktryckaren, bokhandlaren och
skriftställaren Lars Salvius, hvilken genom sitt gifte med boktryckaren Joh.
Laurentius Horrns enka Helena In de Betou kom i besittning af det berömda Horrnska
boktryckeriet och »för sina märkliga förtjänster om svenska bokhandelns
upphjälpande» erhöll direktörs namn, »med lika rang och heder som assessorerne
i kollegierne.»

År 1783 upprättades ett lånbibliotek af F. A. Cleve, kantor i Tyska
församlingen och kollega i Tyska skolan. Katalogen var på tyska och biblioteket
i synnerhet utländskt. Det delades i en afdelning »für erwachsene Personen»
och en »für die Jugend». Den sista katalogen är tryckt 1802. Tio år efter
grundandet af detta lånbibliotek anlades ett nytt af C. C. Behn, som gaf ut
katalog på svenska, tyska och franska. Den sista katalogen är af 1828, men då
hade magister A. Wiborgs lånbibliotek redan länge funnits (sedan 1811), det
mest betydande som Stockholm egt, samt flere andra, såsom (G. E. Rademines
och »kungl, sekreter» J. D. Flintenbergs (1800) i Gelsingska huset. Flintenberg
hade varit riksantikvarie, men afsagt sig befattningen, fick titeln af förste
expeditionssekreterare och afled (1819) såsom skolrektor. Han hade vidsträckt
beläsenhet samt var äfven författare.

Magister Wiborg var dock den som utvecklade denna rörelse till större
betydenhet än förr, och efter hans död innehades lånbiblioteket någon tid af
bokhandlaren W. Isberg samt öfvertogs sedan af magister W. Baumgarten. Under
flera år sköttes det hufvudsakligen af Ferdinand Holmström, vitter författare,
prisbelönt af svenska akademien († 1858).

Såsom man ser, har lånbiblioteksrörelsen i Stockholm rätt vackra anor
och har skötts af åtskilliga literära och vetenskapligt bildade personer. Så hade
ock den bekante vitterhetsidkaren F. B. Cöster ett lånbibliotek här på
1830-talet. Det Wiborgska, slutligen kalladt f. d. W. Baumgartenska, flyttades från
Storkyrkobrinken till 48 Drottninggatan och fans där ännu på 1860-talet, då det
såldes till enskild person, ryttmästaren, frih. A. F. Kurck och fördes till det
gamla Oxenstjernska godset Tidön, som 1863 inköpts af Kurck.

Utom Per Götreks, den originela bokhandlarens, lånbibliotek vid Nya
Kungsholmsbrogatan, Stora Gråmunkegränd m. fl. ställen, som fans redan på
1830-talet och Maria de Vylders lånbibliotek som i senare delen af 1840-talet hade
sin lokal i n:o 14 Enkhusgränden (Hamngatan), innehade bokhandlaren J. J.
Flodin från 1842 ett väl försedt och mycket anlitadt i frimurarebarnhusets
egendom vid Malmtorgsgatan (nu badhuset), hvilket 1872 öfvertogs af G. A.
Ljungholm och sedan 1883 eges af fröken Emma Pettersson, 38 Mäster-Samuelsgatan.
På 1850-talet innehade också fru Spanier ett lånbibliotek, och i därpå följande
årtionde funnos äfven C. & O. Carléns, Hellgrens, Janssons, Maas’, Schylanders,
Seeligs och Strandbergs lånbibliotek.

År 1855 grundade bokhandlaren A. Grönberger ett nytt lånbibliotek och
behöll det i tio år, då han sålde det till fröken C. Kjellman som i några år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free