- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
376

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Prof. Rubenson gjorde såsom ung fil. doktor och byzantisk stipendiat
under fyra år en omfattande studieresa, uppehöll sig länge i Paris och ett par år
i Italien, där han i Roma och uppe i Volskerbärgen verkstälde omfattande
undersökningar öfver det atmosferiska ljusets polarisation. Efter återkomsten till
Sverige ordnade och ledde han de meteorologiska iakttagelserna vid Upsala
observatorium. Edlund hade redan 1856 till vetenskapsakademien i Stockholm
inlemnat förslag till meteorologiska iakttagelser i hela Sverige och, då med
anledning däraf ett nät af sådana iakttagelser upprättats, erhållit ledningen, hvilken
han innehade till 1873.

Det året inrättades meteorologiska centralanstalten, och Rubenson utsågs
1876 till föreståndare. Två år senare tillsattes dr H. E. Hamberg till amanuens
vid anstalten. Han hade under en utländsk resa haft tillfälle att taga
närmare kännedom om det storartade system för nederbördsmätning som finnes i
England och önskade att något dylikt kunde införas äfven i Sverige. Denna
önskan gick ock i fullbordan, tack vare i synnerhet det öfver hela landet
vaknade intresset för väderleksiakttagelser, ty om något land är, såsom dr
Hamberg yttrat, beroende af sina väderleksförhållanden, så är det utan tvifvel vårt,
med sina njugga skördar, sina elfvar, kanaler och vattenverk, sina skogar och
skogsarbeten. De första anordningarna för att lära känna förhållandena voro
dock otillräckliga. Före 1878 funnos i hela Sverige blott 40 stationer på hvilka
nederbörden uppmättes. Nu äro de öfver 450, och nyttan däraf är ovärderlig
för jordbruket.

Meteorologiska centralanstaltens verksamhet har nu i många år
fortgått efter den ursprungliga planen. Med stöd af de från 9
inländska och 21 utländska stationer dagligen ankommande
väderlekstelegrammen uppgöras synoptiska kartor, hvilka offentligen anslås å
fyra ställen i Stockholm och i förminskad skala återgifvas i fem där
utkommande dagliga tidningar. Samtliga i morgontelegrammen
upptagna iakttagelser meddelas åt sju tidningar i hufvudstaden, åtföljda
af en sammanfattning af väderlekstillståndet och utsigter för närmast
förestående väderlek, hvarjemte denna sammanfattning med utsigter
skickas med telegrafen till sju kommuner i riket. En mera
kortfattad sammanfattning jämte utsigter öfversändes till styrelsen för
statens järnvägstrafik som låter anslå den på alla större järnvägsstationer,
hvilket ock är förhållandet med flera enskilda banor. De inländska
väderlekstelegrammen offentliggöras dess utom i Bulletin du Nord,
en tidskrift som bekostas af de tre skandinaviska centralanstalterna
gemensamt. Så länge de »simultana observationerna» fortforo i
åtskilliga land, deltog Sverige i dem med fem stationer, men med 1887
års utgång upphörde de öfver alt. Såsom särskildt för Stockholm
märklig är den 1887 upprättade utförligare nederbördsstationen å
Djurhagen vid Värtan, där iakttagelser regelbundet göras öfver den
nederbörd som faller i jämnhöjd med trädtopparne och på marken.

Alla de ofvan åberopade 450 (närmare angifvet 456)
nederbördsstationer insända sina iakttagelser till centralanstalten vid utgången

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free