Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm, men i sitt nuvarande skick är det vår tids barn. Det institutet
är en hufvudstads värdiga universitets-fakultet, en fakultet utan
universitas, men därför icke mindre, kanske snarare mera betydelsefull
än en inom öfriga fakulteter inklämd, i en småstad med stor
högskola arbetande lärdomsapparat, vare detta sagdt utan att på
minsta sätt vilja förnärma våra gamla universitets medicinska och öfriga
fakulteter som otvifvelaktigt äro mycket aktningsvärda i och för sig,
— men sakna hufvudstadens hälsosamma inflytande.
Karolinska institutet anses ha sin upprinnelse dels från »collegium
medicum», sedan kalladt sundhetskollegiet, nu medicinalstyrelsen, dels från »Kongl,
chirurgiska societeten» som upplöstes 1757. Sitt första reglemente fick
institutet 1815, och 1822 erhöll det ett nytt samt hade under tiden fått titeln
»Karolinska». Nya stadgar utfärdades 1861, och de nu gällande trädde i kraft 1886.
Från och med arbetsåret 1862—63 har institutet rätt att anställa medicine
licentiatexamen och är likstäldt med universitetens medicinska fakulteter. Det
åtnjuter statsanslag som vid senaste statsregleringen utgjorde 145,950 kr. Ar
1882 beviljades ett särskildt anslag en gång för alla af 315,000 kr. till den nya
byggnad som nu innehåller de anatomiska, histologiska, fysiologiska,
farmakologiska och hygieniska instituterna. Redan 1866 invigdes ett då nytt hus,
hufvudbyggnaden i fonden af institutets gård, med den patologiskt-anatomiska och
kemiska institutionen. De gamla byggnader som funnos på den 1816 tillträdda
tomten å Kungsholmen, det forna glasbrukets, äro nu försvunna, med untantag af
den låga byggnaden på västra sidan, där biblioteket är samt två professorer och
institutets amanuenser ha sina bostäder. Förmånen af boställsrum tillkommer nu
mera professorerne i anatomi, fysiologi, patologisk anatomi och kemi i tur efter
fullmaktsålder.
Detta läroverk, öfver hvilket Berzelius och Anders Retzius spredo
oförvansklig glans och som i synnerhet den senare gjorde till
medelpunkten för det anatomiska studiet i Sverige, fick sin hufvudsakliga
betydelse som praktisk undervisningsanstalt genom Magnus Huss,
hvilken kan anses såsom vår kliniska undervisnings egentlige fader. Vid
Huss sida fann man snart P. H. Malmsten, hvilken jämte C. Santesson
och Hj. Abelin fortsatte verket. Institutet har under några år lidit
stora förluster. Malmsten, Santesson, Stenberg, Jäderholm, Kjellberg
och Blix ha aflidit; Abelin, v. Düben, Andersson, Öhrström, Wimmerstedt
och Lovén ha tagit afsked. Men unga krafter ha efterträdt dem,
och med vetenskapsmän, sådane som Axel Key, nu mera institutets
rektor (förr kallad inspektor), Gustaf Retzius, och, för att nämna en
af de unge, Robert Tigerstedt samt flere andra, kan Sverige dock
fortfarande känna sig stolt öfver en sådan medicinsk fakultet.
Emedan ordinarie professuren i medicin är förenad med öfverläkarebefattningen
vid Serafimerlasarettet, håller prof. R. M. Bruzelius, Malmstens värdige
efterföljare, medicinsk klinik och poliklinik på nämda lasarett, och af samma orsak
förestår prof. C. J. Rossander, som går i sin mästares Santessons fotspår, såsom
öfverkirurg vid lasarettet den kirurgiska kliniken och polikliniken. I sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
