Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på annan ort skjutit djupa rötter eller ock afsågo de att grunda ett nytt
universitet, om hvars beskaffenhet man dock hade de mest motsatta och minst
klara föreställningar. Hvad man hade klart för sig var att så länge
hufvudstaden icke eger ett universitet, saknar den nationela utvecklingen ett riktigt stöd,
men huru bristen skulle på bästa sätt afhjälpas, tycktes vara alldeles outredt.
Så kom representationsfrågans afgörande i öfverensstämmelse med flertalets
önskningar och framkallade större rörlighet i samhället samt därmed ökad
åstundan, att frågan om ett universitet i Stockholm skulle ändtligen afgöras. Man samlade
något pengar och öfverlemnade dem under namn af »Decemberfonden» till stadens
drätselnämd som skulle under stadsfullmäktiges kontroll vårda och förränta medlen.
Men derpå hvilade saken åter ett par år till dess några få personer som
insågo, att denna tröghet kunde ha de menligaste följder, mot slutet af 1867
beslöto att söka rycka frågan ur den domning hvaruti hon försänkts och
därför bildade en liten agitationsgrupp. Sedan deras förhandlingar våren 1868
vunnit förstärkning af åtskilliga vetenskapsmän och andra framstående
personer, hvilka samtidigt sökt verka för samma ändamål, fortsattes arbetet gemensamt
med ökad liflighet, men snart märktes olika åsigter göra sig gällande. De som
först börjat med något allvar bearbeta frågan yrkade, att i det förslag som skulle
framläggas inför allmänheten, borde bestämdt uttalas, det stockholmsuniversitetet
måtte börja sin verksamhet med ett mindre antal lärareplatser och det hela
icke uppskjutas till dess först en mycket stor summa hunnit hopsamlas, genom
hvilket uppskof intresset otvifvelaktigt skulle åter förlamas och hela saken
kanske ännu en gång sättas på spel. Hvad denna grupp, som slutligen utgjordes endast
af hrr Axel Key, Harald Wieselgren, Adolf Hedin och Claës Lundin, lade vigt på var
således först och främst, att universitetet måste så fort som möjligt, om äfven i den
blygsammaste form, börja sin verksamhet samt vidare att den verksamheten
skulle företrädesvis utgöras af föreläsningar i rätts- och statsvetenskap och i
ämnen som höra till en historisk-filosofisk fakultet. Först när de materiela
krafterna tillräckligt vuxit, borde man vara betänkt på dessa föreläsningars
utbildande till verkliga fakulteter samt inrättande af äfven en
matematisk-naturvetenskaplig fakultet.
En fullständig plan med utgifts- och inkomststat uppgjordes af den nyss nämda
gruppen, men flertalet bland de öfverläggande yrkade, att universitetet icke skulle
taga sin början förr än stora penningsummor vore samlade, och det var detta flertal
som hösten 1869 bildade Högskoleföreningen i Stockholm. Föreningen, med ett till
sjutiofem begränsadt antal ledamöter, uppgjorde stadgar och utfärdade, den 14 oktober
1869, inbjudning till allmänheten att lemna bidrag till upprättande af en högskola i
Stockholm såsom en medelpunkt för landets intellektuella sträfvan samt för att
tillgodogöra och öka de rika odlingsskatter som här finnas, och erinrades därunder
om angelägenheten också för nationens politiska och sociala lif af en sådan
högre bildningsanstalt. Under de följande åtta åren afhördes om högskolan ej
mycket annat än att högskoleföreningen då och då sammanträdde samt att
pengar fortfarande samlades, men äfven denna insamling tycktes under långa tider
gå ganska trögt. Ändtligen antog föreningen den 25 maj 1877 grundstadgar
för Stockholms högskola och den 4 juni 1878 ordningsstadga för skolan. Sist
nämde dag beslöt högskoleföreningen att preliminärt öppna föreläsningar i fyra
ämnen och gjorde hos stadsfullmäktige framställning om årligt bidrag till
högskolan, hvilket ock beviljades. Stockholms högskolas styrelse började sin
verksamhet den 1 maj 1879, då den af föreningen och drätselnämden mottog
högskolans fonder och öfriga tillhörigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
