Nya Stockholm / 394 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rosenberg och O. C. Nordenström. Sju lektorer och lika många extra lärare bidraga
till undervisningen. Det är således en ganska talrik lärarepersonal, i spetsen för
hvilken öfverdirektören, dr K. Styffe verkar som högskolans föreståndare. När han
vardt läroverkets främste ledare, egde det blott omkring ett halft dussin lärare.

Det är den såsom framstående bärgsvetenskapsman kände K.
Styffe högskolan ock har kanske i främsta rummet att tacka för sitt
ändamålsenliga hus. Sedan 1852 anstäld vid läroverket, först såsom
kemielaborator vid då varande teknologiska institutet och sedan 1856
såsom detta instituts föreståndare och öfverdirektör, verkade han för
att läroanstalten, som då var inrymd i landtbruksakademiens nu
varande hus vid Mästersamuelsgatan, erhöll den ändamålsenliga och
rymliga lokal som det nu eger i det efter Scholanders ritning uppförda
och 1864 fullbordade palatset vid nordligaste delen af Drottninggatan
med dess kraftiga och likväl lätta yttre. Men det är ej blott
läroverksbyggnaden, utan hela läroverket som i
K. Styffe eger en af sina förnämsta
främjare och utvecklare, och den nitiske
öfverdirektören har för öfrigt verksamt deltagit
i många komitéer, bidragit till redaktionen
af Järnkontorets annaler och har alltid
sina blickar fästa på den tjänst som
vetenskapen kan göra den svenska slöjden,
hvarför han under sina många resor och
genom sina under jurymanskap vid
verldsutställningar ökade insigter alltid sökt
befordra denna slöjds framgång. Mest
känd äfven utom Sverige är han kanske
för sin afhandling om »Järns och ståls elasticitet, tänjbarhet och
absoluta styrka».

K. Styffe.

Något äldre i lefnadsår, men åtta år yngre vid läroverket är dr
C. A. Ångström, hvilken 1864 utnämdes till professor i tillämpad
mekanik vid teknologiska institutet och sedan där verkat oafbrutet,
under det han äfven utöfvat betydande verksamhet såsom praktisk
ingeniör, arbetat för utvecklingen af samfärdsmedlen i Sverige, bidragit
till införande af åtskilliga arbetsmaskiner, m. m. Professor Ångström
är också en bland dem af våra vetenskapsmän som sett sig om
i verlden. Utan att räkna, det han, då ung student, såsom frivillig
deltog i dansk-tyska kriget 1848, har han vid åtskilliga tillfällen
besökt de stora industrilanden i Europa och gjort sig förtrogen med
förhållandena i Nordamerika. Vid flera verldsutställningar har han
varit juryman, och sina erfarenheter har han offentliggjort i en mängd
uppsatser i åtskilliga tidskrifter, förnämligast i järnkontorets annaler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>