Nya Stockholm / 395 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Närmast i tjänsteår efter de nu nämde äro professorerna F. L.
Ekman och G. R. Dahlander.

C. A. Ångström.

Prof. Dahlander är ett Göteborgsbarn och lärjunge från Chalmerska
slöjdskolan, men sin civilingeniörs-examen aflade han vid
högre artilleriläroverket å Mariebärg. Det var redan 1856, då han
var endast ett par och tjugu år.
Sedan var han lärare vid den nämda
göteborgsskolan, vardt Letterstedtsk
stipendiat och reste i främmande land
under trägna studier. År 1870
utnämdes han till professor i fysik vid
teknologiska institutet i Stockholm och
förordnades, ett par år därefter, till
sekreterare i komitén för den tekniska
undervisningens ordnande, hvars ledamot
han vardt 1873, samma år som han
invaldes i vetenskapsakademien. Uti
nämda komité utvecklade Dahlander en
verksamhet som hade afgjordt inflytande
på den tekniska undervisningens slutliga ordnande i vårt land och
särskildt vid tekniska högskolan. Han har gjort sig bemärkt äfven
såsom författare och skrifvit en mängd afhandlingar i svenska och
utländska tidskrifter, gifvit ut läroböcker i mekanik och fysik, o. s. v.

G. R. Dahlander.

Sedan 1875 verkar prof. F. E.
Fogelmarck såsom lärare i ren matematik
och är äfven läroverkets bibliotekarie.
Från 1877 äro professorerne J. E.
Cederblom, känd äfven utom högskolan
såsom uppfinnare och skicklig ingeniör,
mest bekant kanske för sitt luftväxlings-
och värmeledningssystem, J. O. Rosenberg,
den bekante kemisten, också
lärare vid krigshögskolan och en af
öfverlärarne vid tekniska skolan i Stockholm,
samt P. W. Almqvist, väg- och
vattenbyggaren. Därnäst i tjänsteår komma
O. G. Nordenström, känd såsom
grufvetenskapsman, Sveriges kommissarie vid den metallurgiska
utställningen i Madrid 1883, M. Isæus, den kände arkitekten, och R.
Åkerman, geologen och metallurgen, som redan 1866 och 1867 gjorde en
vidsträckt vetenskaplig resa till Nordamerika, England, Frankrike och
Steyermark och varit juryman vid de stora verldsutställningarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>