- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
446

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. På svenska telegrambyrån och hos telefonfröknarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett ord i Vasastaden uppfattas af den vid telefonluren lyssnande på
Södermalms aflägsnaste trakter.

Nutidsslägtet är nervöst, påstås det, och nog fordras starka nerver
för att i nya Stockholm härda ut med de hundratals olika ljud som
fylla staden — arbetsåkdonens tunga rasslande, droskornas skrammel,
spårvagnsklockornas ideliga pinglande, sorlet af fotgängare,
ånghvisslornas skärande oljud, bruset af vindens lek med de otaliga
telefontrådarne. Och det är ej blott ljudet af dessa trådar som skär så
skarpt genom luften. Trådarne själfva hota att för oss dölja solens
ljus och göra det mörkt midt på dagen. Huru skall det se ut, då
hvart enda hus i Stockholm har sin telefonledning, kanske flera
sådana? Och dit komma vi, dit sträfvar Allmänna telefonbolaget.

Fortare, fortare, det är tidens lösen, och fort går det öfver alt.
Att en stockholmare, vore han än aldrig så gammal, icke mera kommer
i håg, då vi ej hade några ångslupar mellan stadens olika delar,
är ej förvånande; men det är många som finna det nästan omöjligt,
att vi ännu för halft annat årtionde sedan icke egde spårvägar, och
samtal med telefon är nu något som så ingått i våra dagliga vanor,
att vi rakt af icke kunna begripa, huru vi buro oss åt innan vi fingo
ett sådant samspråksmedel.

Vårt telefonväsen är ett lysande bevis på huru fort Stockholm
går framåt och huru mycket fortare än andra stora städer. Redan
året efter det amerikanen Graham Bell sökt i sitt hemland patent på
telefon, hade ingeniör H. T. Cedergren i Stockholm en telefonledning
mellan husen 31 och 84 Drottninggatan. Det var 1877, och tio år
därefter begagnades i Sverige mer än 14,000 telefoner, af hvilka
ensamt i Stockholm voro öfver 5,500.

Det var Stockholms Belltelefonaktiebolag som i september 1880
här öppnade det första telefonnätet, hvilket då omfattade 121 ledningar.
Abonnementspriset ansågs dock för högt, och fastighetsegareföreningen
hemstälde till bolaget, att det skulle sänkas. Denna hemställan vann
icke något afseende, hvilket gaf ingeniör Cedergren anledning att, den
19 februari 1883, utfärda inbjudning till bildande af ett nytt bolag,
som skulle till billigare pris betjäna allmänheten. Inbjudningen
omfattades med så stort intresse, att Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag
kunde konstituera sig redan den 13 april nyss nämda år.
Verkställande direktör för det nya bolaget vardt hr Cedergren.

Strax efter bolagets konstituerande började telefonanläggningen,
beräknad för tre stationer, en för Norrmalm, Ladugårdslandet och
Kungsholmen, en för staden inom broarna och en för Södermalm.
Den först nämda öppnades den 11 juli 1883, tillsvidare dock endast
för tjänstetelefonering inom bolaget, men den 31 oktober s. å. för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free