Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den värdefullaste delen af Karl den femtondes samlingar utgöres af
omkring 500 nummer möbler, flertalet tyska från 1600-talet. Därnäst kommer den
keramiska afdelningen af 1,300 nummer och vidare glassamlingen med 500,
silfverarbeten med omkring 150 och arbeten af oädla metaller med 180. Hela
antalet skulle således utgöra omkring 3,000 nummer, men en del finnes ännu
på Ulriksdal, och silfverarbetena förvaras i statens historiska museum.
Genom grefve Bielkes 1876 upprättade testamente ökades den keramiska
afdelningen med omkring 2,300 nummer, och museet erhöll 140 nya nummer
till glassamlingen samt omkring 200 nummer äldre silfverarbeten, inlagda
träarbeten, föremål af elfenben, bernsten o. s. v. och dessutom en boksamling med
literatur i konstslöjdens olika delar.
År 1872 bildade Svenska slöjdföreningen ett museum för att lemna
slöjdidkarne tillfälle att se smakfulla konstslöjdarbeten och gifva en öfversigt af
stilarterna och de tekniska förfaringssättens utveckling. Samlingarna tillväxte,
men då deras underhåll, inrymmande i särskild lokal och vård af vetenskapligt
bildade biträden förorsakade stora kostnader och mycket besvär samt då
vid nationalmuseet anordnades en särskildt konstindustriel afdelning, så anhöll
slöjdföreningens styrelse hos k. m:t att få införlifva föreningens samlingar med
nationalmuseet, hvilken anhållan 1884 bifölls. Föreningens samlingar räknade
då omkring 3,800 nummer inom konstslöjdens alla grenar samt gipsafgjutningar
efter ornamentala konstverk från olika stilperioder, ett konstindustrielt bibliotek
och en samling mönsterblad.
Konung Oscar II och enskilda personer ha också riktat museets konstslöjdafdelning
med värdefulla gåfvor och bidragit till den betydelse som denna
afdelning nu mera har.
En vandring genom de två stora salar med angränsande rum,
som äro upplåtna åt de konstindustriela samlingarna, är icke den
minst intressanta inom nationalmuseet. Man kan där först genomgå
en god del af keramikens historia från den spansk-moriska fajansen
och majolika-kärlen, fortsätta genom den franska, tyska och holländska
fajansen till våra egna gamla Rörstrands- och Mariebergsarbeten
och, efter ett besök hos det Rhenska stengodset, göra studier i
porslinsarbeten från olika tider och land, ej minst bland den kinesiska och
japanska keramikens alster. Det är lärorikt för hvar och en, värdefullt
för alla som tänka öfver den mänskliga odlingens utveckling
samt af stor nytta för slöjdidkaren.
Ej mindre intressant är den del af konstslöjdsamlingen, som
befinner sig på andra sidan om skulpturafdelningen. Där finner man de
dyrbara väfnader, som i slutet af 1500-talet utfördes i Danmark och
af Karl den tionde släpades till Sverige, de kostbara möblerna från
1600-talet och tennkärlen från dessa två århundraden jämte
glassamlingen, m. m. Alt är dyrbart och mycket är utomordentligt
vackert. Men när man tager dessa rika samlingar i betraktande, bör
man göra det med den »Vägledning», som amanuensen dr L. Looström
på ett högst förtjänstfullt sätt utarbetat på uppdrag af museets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
