Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustaf Tessins’ tid, skall man läsa N. F. Sanders arbete »Nationalmuseum,
bidrag till tafvelgalleriets historia» samt Georg Göthes »Nationalmusei tafvelsamling,
beskrifvande förteckning», hvars första afdelning omfattar utländska
(icke-nordiska) mästare. Dessa båda arbeten äro af högt värde och ha tillvunnit sig
äfven främmande konstkännares uppmärksamhet. Dr. Göthes »beskrifvande
förteckning» finner man med loford omtalad i utländska konsttidskrifter.
De besökande som nöja sig med en kort förteckning öfver tafvelsamlingen
finna äfven en sådan till salu i museet, nu i trettonde upplagan, redigerad af
e. o. amanuensen E. Folcker, en klar och tillförlitlig vägledning.
Huru många besöka museet? På söndagen vanligtvis omkring 2,000
personer. Under år 1888 var antalet på fridagarne 40,342, på betalningsdagarne
7,038, och dess utom 4,898 af personer med frikort till inträde på hvilken dag
som hälst, således i alt 52,278. Detta var något mindre än 1887, då antalet
uppgick till 57,956 besök, och år 1886 med 55,082, men högre än 1885 (48,079)
och 1884 (42,617). Minskningen 1888 tillskrifves dels den stora nordiska
utställningen i Köbenhavn, dels den för lustresor föga inbjudande väderleken
under sommaren. Under vanliga förhållanden utgöres flertalet af dem som
sommartiden besöka museet icke af stockholmare, utan resande. I augusti och
september bruka besöken vara talrikast. År 1888 utgjorde de i augusti 6,359 och
i september 6,623. Oktober 1888 var ej häller ofördelaktigt stäld i afseende på
besök. Siffran gick då upp till 5,951, men sjönk i december nedtill 1,880. Det
höga antalet besök i september och oktober 1888 torde mest ha berott af att
J. Kronbergs tafla »Drottningen af Saba» då visades och besågs af öfver 7,000
personer.
Kommer man en betalningsdag upp i tafvelsamlingen, finner man
åtskilliga kopierande. De flesta måla af landskap, i synnerhet
nordiska mästares. Den tafla som allra mest afbildats är den norske
målaren Rasmussens »Utsigt från Hardanger», som under åren 1881—88
kopierats nittio gånger. Sist nämda år målades den tretton gånger.
Därnäst 1888 kom den norske målaren Jacobsens »Vinterlandskap»,
nio gånger, och Törnås »Vårlandskap» sju gånger. Året förut hade
sist nämda tafla kopierats tio gånger, men då hade Wahlbergs
»Månskenslandskap» anlitats elfva gånger. Detta torde bidraga till
kännedomen om den rådande smaken.
Af tillåtelsen att kopiera i tafvelsamlingen begagnade sig 92 personer år
1888, af hvilka 60 voro fruntimmer. De utförde 188 kopior efter 92 olika
konstverk, de flesta svenska, därnäst norsk-danska, nederländska, italiensk-spanska
och franska. Af alla de taflor som 1888 kopierades minst fyra gånger
voro blott två figurmålningar, nämligen Höckerts »Svensk krigare» och det efter
Velasquez original i Doriapalatset i Roma kopierade porträttet af påfven
Innocentius X.
Ur handtecknings- och gravyrsamlingen utlemnades på tisdagar och fredagar
1888 till genomseende 368 nummer, men 408 år 1887, 549 år 1886 och
537 år 1885.
Nationalmuseets konstafdelning ledes af en nämd af fem personer,
bland hvilka museets intendent och dess konservator, men för
bestämmande af hvilka bland hembjudna arbeten böra föreslås k. m:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
