- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
543

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVII. I poliskammaren och på stationerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarje dag fylles af så stort antal icke alltid synnerligt snygga
personer. Salen har visserligen icke samma betydelse som
poliskammarens och polisdomstolens förut gemensamma förmak, då alla
som skulle inställa sig i polisen, fria eller ofria, trängdes i hop i
samma rum; men här är likväl äfven nu, oaktadt det stora utrymmet,
trängsel af i synnerhet sådana personer som höra till Stockholms
oordentligaste och om snyggheten minst angelägna invånare.

Här finner man sjömän som varit i slagsmål, stundom af olika
nationer, schåare som stält till oväsen i gränderna vid Österlånggatan,
månglerskor som brutit mot polisens ordningsstadgar, åkare som gjort
sig skyldiga till öfverdådigt körande eller till mindre hyggligt
uppförande mot allmänheten — detta senare dock nu mera endast
undantagsvis — personer med många yrken och utan yrke, sakförare och
vittnen, unga och gamla, vackra och fula, mest fula, halta och blinda,
samt framför alt sådana som lukta bränvin på långt håll, ålderstigna
drinkare som obotligt sölat sig i lasten och dagligen plockas upp i
rännstenen och unge lättingar eller kanske till och med för öfrigt
ganska hyggliga ungdomar som första gången öfverlastat sig, men
påträffats i redlöst tillstånd och nu, sedan de sofvit ruset af sig, se
ångerfulla och skamflata ut.

Ett stort antal utgöres af vana poliskunder hvilkas fasa för
polisen hör till en öfvervunnen ståndpunkt. Det är dessa som prata
högljuddast, skämta oblygast och göra sig mest bemärkta. Men för öfrigt
höras öfver alt sorlande röster, och på det hela är sällskapet tämligen
likartadt åtminstone i sitt yttre. Den torftiga arbetsdrägten är
öfvervägande. Några egentliga trasor ser man icke i denna Salle des pas
perdus
. De rena och fina kläderna ser man ej häller. Sådana finner
man däremot i förmaket n:r 2, som är beläget innanför en tambur
vid salens öfra ända till hvilket fins en särskild ingång tre trappor
upp från Myntgatan.

Till polisdomstolen har hvar och en fritt tillträde, så långt
utrymmet medgifver, ty domstolens förhandlingar äro, i olikhet med
poliskammarens, offentliga, och det lilla båset mellan de två sidodörrarna
i sessionssalen är därför vanligtvis fullpackadt. I rummets öfra ända
har domaren sin plats vid ett bord på en liten upphöjning och vid
hvars ena sida en notarie sitter, under det en kanslist har ett särskildt
bord. På polisdomarens högra sida synes en poliskommissarie som
åklagare. Bredvid »publikens tribun» uppehålla sig åtskillige
poliskonstaplar i uniform.

Målen äro vanligtvis ganska många och måste i de flesta fall
genast afgöras. Det kan således ej vara fråga om vidlyftiga
förhandlingar. Den ena efter den andra af de tillkallade påropas och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free