- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
561

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bland sjuka och fattiga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Men föga samlades, och hela saken skred icke framåt förr än arkitekten
Abraham Bäck och professor Olof Acrel togo den om hand i slutet af 1740-talet,
och då Serafimerorden instiftades, bestämdes, att dess medlemmar skulle bland
annat »hafva vård om de sjuka samt besöka sjuk- och fattighus och deras bästa
vårda». År 1749 inköptes presidenten, frih. Erland Bromans egendom å
Kungsholmen och anordnades till lasarett, hvilket öppnades 1752 och fick namn af
kungl. serafimerlasarettet. Styrelsen uppdrogs först åt två serafimerriddare samt
sedan åt det 1787 stiftade serafimerordens gillet. Sedan detta gilles befattning
med hospitalerna upphörde, utgjordes lasarettets direktion af två serafimerriddare
ända till 1888, då, ehuru, såsom öfverläkaren, prof. C. J. Rossander anmärker
i sin rapport för nämda år, intet har förekommit som bevisat att en omskapning
af direktionen varit af nödvändighet påkallad, lasarettet fick en särskild
styrelse af sex personer, bland hvilka ordföranden och vice ordföranden utses
af kungl. m:t, en ledamot väljes af Stockholms stadsfullmäktige, en annan af
Stockholms läns landsting samt de två öfrige äro öfverkirurgen och öfverläkaren.

I början hade lasarettet blott åtta sängar, fördelade på ut- och
invärtesafdelningarna. År 1759 ökades antalet till trettiotvå och några år därefter till
fyrtiofyra, men sjönk och steg sedan alt efter lasarettets inkomster. År 1805
hade det stigit till ett hundra och var 1823 ett hundrafyrtio. Betydliga
donationer hade gjort denna tillökning möjlig. År 1827 tillsattes af k. m:t en komité
som afgaf förslag om lasarettets utvidgning till omkring tre hundra sängar samt
häntydde huru medel kunde därtill anskaffas genom statsbidrag, understöd från
Stockholms stad, personlig uttaxering, viss betalning af de sjuka, o. s. v.
Lasarettets utvidgande efter detta förslag anbefaldes 1828. Året derpå började
byggnadsarbetet och 1832 var det fullbordadt.

Med Stockholms tillväxt och ökade fordringar på förbättrad sjukvård fans
lasarettet småningom otillräckligt och föga ändamålsenligt. Efter ett half
århundrade ansåg man det nästan odugligt. Tanken på dess ombyggnad stadgades
alt mer. Sabatsbergs sjukhus gaf godt föredöme för ett nytt och på annan plats.
Åtskilliga platser kommo på tal, men ingen vann sakkunnigas fullkomliga bifall,
synnerligen som kostnaderna för tomt ökade svårigheterna. Vid 1881 års riksdag
väckte frih. A. Nordenskiöld motion om anslag af statsverket för ombyggnad
af lasarettet på dess gamla tomt. Motionen vann dock ingen framgång
hufvudsakligen af det skäl, att riksdagen ville först erfara i hvad mån
Stockholms stad och län voro hugade att lemna bidrag för sina fattiga eller mindre
bemedlade sjuke. Landstinget anslog 50,000 kr., men stadsfullmäktige fäste
vid beviljandet af det till 1,300,000 kr. uppgående kostnadsförslaget sådana vilkor,
att serafimer-lasaretts-direktionen ansåg dem icke antagliga.

Efter flere olika förslag och många funderingar hit och dit, beslöts
ändtligen, att ett nytt sjukhus skulle uppföras på gamla tomten med bibehållande
af så stor del som möjligt af den hittills varande lasarettsbyggnaden. I
öfverensstämmelse därmed ha arkitekterne A. & H. Kumlien i samråd med lasarettets
två öfverläkare uppgjort ritningar till den nya lasarettsbyggnaden, hvilka, efter
granskning af öfverintendentsämbetet och Stockholms hälsovårdsnämd, af k. m:t
faststälts. Proposition om anslag till ombyggnaden afläts af k. m:t vid 1888
års riksdag och beviljades på så sätt, att då hela kostnaden anslogs till 1,060,000
kr., skulle Stockholms stad bidraga med tre trettondelar och högst 244,600 kr.
Landstinget har gifvit 50,000 kr., lasarettsdirektionen 300,000 kr. Återstoden
beviljades af riksdagen och skulle med 465,400 kr. utgå under fyra år.
Lasarettsdirektionen kan lemna sitt stora bidrag utan att minska sjukhusets kapital

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free