Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. Bland ordensbröder, goodtemplare och frälsningssoldater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blåbandsföreningen, också af 1883, men fullständigt ordnad 1886, har ett
stort antal medlemmar (i hela Sverige omkring 20,000) som bära ett blått band
i knapphålet. »Blå bandet» är titeln på föreningens tidning.
Ärans och nykterhetens tempelriddare af 1886;
Svenska kvinnornas nykterhetsförening, grundad 1887, ingick 1889 som
filial i »Verldens kvinnors nykterhetsförening»;
Fosterlandsvännerna, en 1887 bildad förening som arbetar i spridda grupper;
National-goodtemplarorden, nämd här ofvan, grundad 1888 och som vid
årtiondets slut ansågs ega omkring 15,000 medlemmar;
Rechabiterorden, inkom utifrån 1889;
Allmänna svenska nykterhetsförbundet stiftades 1889 med syfte att förena
Sveriges alla nykterhetssällskap och verka genom lagstiftningen, i synnerhet för
bränvinsförbud.
Till dessa nykterhetsföreningar kunde äfven nämnas Hoppets här, från
1870-talet, samt Svenska reformgillet, bildadt 1889 med uppgift att verka för
hälsovårdsförbättringar i allmänhet och bland dem fullständigt afstående från
rusdrycker.
Under 1880-talet har således den nya nykterhetsrörelsen vunnit
fast fot i Stockholm och utvecklat sig i en omfattning som verkligen
måste kallas storartad, synnerligen då man betänker, att det är en
enskild verksamhet. I mycket står denna mäktiga samhällsrörelse i
nära förening med det religiösa intresse som fått sitt uttryck i synnerhet
uti de frireligiösa församlingarna, hvilka onekligen verkat icke så
litet till sedlighetens främjande. Både baptister och metodister samt
flera religiösa sällskap ifra för fullständig nykterhet. Men äfven
socialisterna anse, såsom här ofvan omnämts, nykterheten vara en
god bundsförvandt, ehuru de varna mot att låta nykterhetssaken
undantränga intresset för de frågor som de förklara vara vigtigast.
Hvart man än blickar i det samhälle som utvecklat sig ur
1880-talets Stockholm, möter man fordringarna på nykterhet, och ehuru
dessa visst icke kunnat besegra njutningslystnaden och lättsinnet inom
så väl den ena som den andra klassen, torde de dock i ej ringa mån
ha häjdat dessas framsteg. Vi ha redan i ett föregående kapitel
framstält det inflytande som Stockholms utskänkningsbolag haft på
dryckenskapens inskränkande, och detta torde vara obestridligt, så mycket
det än förnekas och förkättras af goodtemplare m. fl., men lika villigt
måste erkännas, hvad vi också förut påpekat, att goodtemplarrörelsen
är af storartad vigt och ej kan nog välsignas af fosterlandsvännen.
Beklagligt är, att goodtemplarne så ofta äro benägna för splittring,
föranledd däraf, att den mänskliga fåfängan äfven hos dem
spelar en stor roll, men under det de till och med hätskt bekämpat
hvarandra, ha de dock gemensamt arbetat på nykterhetens främjande
och gjort detta med så fast öfvertygelse och så brinnande nit, att man
ovilkorligt måste egna dem sin aktning. Den förvånande lifskraft som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
