Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. Bland ordensbröder, goodtemplare och frälsningssoldater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Man får vara nöjd. Det blir nog fler en an’ gång ... Köp
Stridsropet!»
Frälsningsarmén räknade hösten 1889 ej mindre än nära 3,000 kårer, spridda
öfver hela jorden, af hvilka 80 i Sverige med 253 officerare och 14,246 menige
af båda könen.
Den första expedition som frälsningsarmén företog till Stockholm bestod
af fröken Hanna Ouchterlony jämte fyra medhjälpare, två af hvardera könet.
Möten höllos dels på ett par gårdar å Norrmalm, dels å Ladugårdslandsteatern
samt i ridhuset vid Gref-Turegatan och i »Södra salongen» vid Lilla Glasbruksgatan.
Hösten 1884 började verksamheten i Florakyrkan och fortsattes där till
våren 1886. Arméns stockholmsafdelning hade snart varit betänkt på att skaffa
sig ett eget tempel och högkvarter. Första grundplåten därtill erhölls i England
af 100 pund st., hvartill inom kort kom en gåfva här på 2,000 kr. Kollekter
inbragte öfver 700 kr. och insamling med listor mellan 2 och 3,000 kr. Fyra
basarer gåfvo en behållning af nära 4.000 kr. Af öresföreningar inom frälsningsarmén
lemnades 3,900 kr.
Då alla dessa bidrag likväl icke räckte till för att få ett ändamålsenligt
högkvarter, anordnades en försakelsevecka, som lemnade öfver 10,000 kr. I
England hopsamlades, utom ofvan nämda 1,800 (100 p. st.), omkring 9,000 kr. I
alt lyckades frälsningsarmén få ihop en byggnadskassa af omkring 40,000 kr.
Armén köpte då af bokbindaren Herzog för 35,000 kr. och på förmånliga
betalningsvilkor en tomt vid östligaste ändan af Östermalmsgatan, utgörande 9,340
kv. fot. Men för att bygga fordrades mera pengar, och lån i bankerna kunde
endast med stor svårighet erhållas, ehuru armén velat tillförsäkra dem 5
procent här i tiden och 95 i evigheten.
Frälsningsarmén är, liksom en stor del religiösa samfund, ytterst handlingskraftig
och ihärdig ej blott för själarnes frälsning, utan äfven för insamlande af
de verldsliga medel som anses erforderliga, och när ingen annan utväg finnes,
gripes åter till en försakelsevecka, då medlemmarne till det yttersta inskränka
tillfredsställandet af de lekamliga behöfven och lemna de därigenom besparade
pengarne till armén. En sådan vecka var äfven den mellan 27 oktober och 2
november 1889, då enligt från frälsningsarméns »nationella högkvarter» utgången,
af kommendör Hanna Ouchterlony undertecknad order försakelse påbjöds.
En rundskrifvelse sändes dess utom till ett stort antal personer ej
tillhörande armén med erinran om det goda som frälsningsarmén redan uträttat för
nykterheten och allmänna sedligheten. I detta cirkulär heter det bland annat,
att frälsningsarbetet underhålles till stor del af de pengar som förut gått till
krogen och att »kårerna bära i allmänhet själfva sin finansiela börda, men
oafbrutna svårigheter med lokaler, hvilka, af brist på medel att bygga, stundom
blifvit mycket dyra», föranledde kommendören att vända sig till hvilken som
helst med bön om hjälp. Denna hjälp behöfde icke innebära, att man i alt
gillade frälsningsarméns tillvägagående, blott att man gladde sig att se drinkare
nyktra och usla krogar och danslokaler tömda eller förvandlade till
frälsningsbaracker.
För att underlätta gåfvornas insändande, åtföljdes rundskrifvelsen af en
högröd blankett, på hvilken man blott hade att ifylla bidragets storlek: »Härmed
gifver jag till frälsningsarméns försakelsefond en summa af ...» Måttot var
Smid medan järnet är varmt, illustreradt af ett par armar med tång och slägga
på ett städ. Det hela föreföll rätt praktiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
