Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Nutidsstiftelser och Nutidsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi ha nämligen, oaktadt de gamla »fri- och fattigskolorna» redan
för länge sedan upphört, ännu i det nittonde århundradets slut en
undervisning för »folket» och en för »bättre folk», och dessa två folk
äro ännu långt skilda från hvarandra samt skola otvifvelaktigt
fortfarande blifva det så länge redan från de första skolåren »elementarläroverket»
är ett och »folkskolan» ett annat. Några ansatser till en
förändring har visserligen visat sig under årtiondet, och äfven bildade
eller åtminstone burgna medelklassfamiljer ha skickat sina barn till
folkskolan, men detta var dock ännu vid midten af årtiondet blott 15
procent af hela barnantalet och kan, så länge undervisningsämnena
äro så skiljaktiga, icke leda till annat än afstående af anspråk på
högre mått af allmännare bildning, fastän kanske också till undvikande
af den öfveransträngning som påstås medfölja undervisningen
i elementarläroverket och öfver hvilken icke klagas i folkskolan.
Ännu ha vi således det stora svalget mellan de s. k. allmänna
läroverken och folkskolorna, och när en familjefader inom de klasser,
som kallas »högre» eller »medelklass», tillfrågas i hvilken skola hans
son går, väntar man icke att få till svar »folkskolan». Spörsmålet
gäller, huru vida gossen går i offentlig eller enskild skola, tillhörande
»elementarläroverket», samt om han följer latin- eller reallinien. Skulle
han verkligen begagna undervisningen i folkskolan, finner man detta
nästan besynnerligt.
Hvad som däremot nu mera icke väcker förvåning är, att
lärjungen tillhör reallinien, och detta var dock för icke så länge sedan
något mindre vanligt. Stockholm har nu icke blott ett högre
realläroverk bredvid de två högre latinläroverken, utan äfven i dessa
senare en reallinie i fjärde och femte klasserna. Latinet har således
fått maka åt sig äfven i de »lärda» skolorna. Detta är naturligtvis
icke något kännetecknande för Stockholm allena, men det är dock
ett för hufvudstaden tämligen nytt förhållande och anmärkningsvärdt
nog i ett samhälle, där den äldre delen af ämbetsmannaklassen, som
själf uppdragits i latinet, ännu intager en så vigtig plats.
»Allmänna läroverken», statens skolor, med ett gemensamt namn
»elementarläroverket», lyda under kgl. direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk och ledas enligt den omorganisation som
påbjöds i kgl. brefvet af den 12 mars 1875. De utgöras af Högre
latinläroverket å Norrmalm, Högre latinläroverket å Södermalm, Realläroverket,
alla tre sjuklassiga, samt Jakobs, Katarinas och Östermalms
lägre, femklassiga läroverk och — Kungsholms tvåklassiga, hvilket har
en lärare och inga lärjungar. N ya elementarskolan är också ett
högre allmänt läroverk, men med egen undervisningsplan och under
egen direktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
