Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XXXIV. Bland idrottmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljusa nätter, så kan man under hela hemfärden få glädja sig åt
fyrverkeri och grann eklärering. Sådant hör också till den fosterländska
idrotten. Då och då kommer till och med en glad bal med i festen,
icke alltid i fria luften, utan ofta i en »väl eklärerad» danssalong.
Stockholmaren försummar aldrig att förena det nöjsamma med det
nyttiga.
Obestridligt är, att intresset för segling tillväxt mycket i Stockholm
under 1880-talet och fortplantat sig öfver alt i omgifningarna.
Med detta intresse har seglingsskickligheten ökats, och de vanliga
»söndagsseglarne», hvilkas oförvägenhet öfverträffats endast af deras
okunnighet i att sköta en båt, ha börjat lära sig inse, att nöjet ingalunda
lider något intrång af färdighet i seglingskonsten. Båtbyggnadskonsten
har uppmuntrats äfven af de mindre segelsällskapen. Så inbjöd
sällskapet Svearne 1889 herrar båtkonstruktörer att inkomma med
förslagsritning till en mindre segelbåt, och redan förut har Lidingö
segelsällskap sökt uppmuntra med byggnadspremier.
* *
*
Om segling såsom ordnad idrott icke är så alldeles ung i Stockholm,
har rodd däremot rätt unga anor, och likväl stod den idrotten
ganska högt redan i midten af årtiondet.
Ett och annat försök att idka rodd såsom kroppsöfning har nog gjorts för
längre tid till baka, men försöken förde då icke till något verksamt slutmål. I
början af 1870-talet fans i Stockholm ett litet sällskap, bestående af unge
officerare, som lånade sig ett par tungrodda slupar från flottans station och knogade
vid årorna på sina lediga stunder, men de voro alldeles oerfarna i rodd, och
ingen handledning fingo de häller, hvarför de tröttnade, och sällskapet
upplöstes utan att ha uträttat något annat än att alldeles ändamålslöst tröttat ut
sina medlemmar. Ett par år senare fingo några andra unge stockholmare låna
en annan båt från kongl. flottan, en lättrodd lustbåt som konung Oscar I fått
af drottning Victoria, och i den gick rodden bättre, synnerligen som roddarne
också erhöllo handledning i konsten. Så tilltog hågen alt mera för detta slags
idrott. Våren 1880 sammankommo aderton unge män, till större delen medlemmar
af Stockholms gymnastikförening, och bildade Stockholms roddförening. En
utriggad kapproddbåt bygdes i Sverige och en annan köptes från England.
Båthus uppfördes på Ladugårdsgärdets strand vid Djurgårdsbrunnsviken, nya
engelska båtar anskaffades och föreningen fick många medlemmar.
Våren 1883 uppstod ännu en förening, Mälareroddklubben, och roddidrotten
började ingå som en vigtig del i stockholmslifvet. Från den tiden har man
hvarje eftermiddag under sommaren sett lätta och snabba kapproddbåtar, förda
af kraftiga och smidiga unge män i särskild roddrägt, ila fram öfver
Djurgårdsbrunnsvikens klara yta och på Mälarens lifligare vatten, och hela sommarsöndagarne
äro de i ännu större antal i rörelse, då ofta styrande kurs till större
farvatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0725.html
