Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIV. Bland idrottmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händerna. Har stöttingen väl kommit i fart, kan man samtidigt hvila
båda fötterna på medarne och styra endast med vridning af kroppen.
Så ilar en sparkstöttings-idrottsman genom den snötäckta världen, och
på kälken kan han medföra icke så liten packning. I Norrland kallas
sparkstöttingar äfven »rännulf».
År 1888 bildades i Stockholm en Sparkstöttingsklubb för att åt denna
idrott bereda större verkningskrets, och då snöförhållande äro gynsamma, har
man under de senare åren sett ganska många sådana sparkkälkar i Stockholms
omgifningar. I mars 1889 anordnade klubben sin första täfling. Banan var
utstakad från Kungsholmstull till Nockeby brostuga och Tranebergs brostuga,
ungefär half annan svensk mil lång. Första priset en silfverbägare — det går
många sådana bägare åt för Stockholms vinteridrott — tilldelades åt den som
med sin sparkstötting på 51 min. tillryggalagt denna långa vägsträcka. Fyra
ordinarie pris utdelades samt
dess utom ett extra, detta
för en tid af 57 min. Nio
medlemmar af klubben
deltogo i täflingen. Derefter egde
en allmän täfling rum, i
hvilken en norrländing tog
pris, men han hade behöft
fem minuter mer än
stockholmaren.
 |
| Sparkstötting. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
