- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
722

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIV. Bland idrottmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nödgats tillryggalägga halfannan mil till fots, men likväl uppnått
Norrköping kl. half tolf på natten — således 19 ¾ mil på 15 timmar
och det under alldeles icke gynsamma omständigheter!

Stockholms velocipedförening anordnar gemensamma utfärder,
ett helt dussin eller mera hvarje sommar, än till Ulriksdal, än till
Drottningholm eller andra platser i hufvudstadens omgifningar, till
och med ända till Eskilstuna och Torshälla. Därjämte göras offentliga
uppvisningar och velocipedfester. En sådan egde rum våren
1888 i gymnastiksalen på Skeppsholmen, då ej färre än nio hundra
personer fylde åskådareplatserna och föreningens medlemmar utförde
förvånande konstridter.

Våren 1889 hade samma förening en tre-dagars uppvisning i
cirkus vid Karlavägen, då man fick se turridning på höga tvåhjulingar,
utförd af tolf man, samt konstridt ej blott på två-, utan äfven
enhjulingar, tornering af två i rustning utstyrda velocipedister på höga
maskiner, militäriska öfningar, m. m. Det hela var en intressant
uppvisning och äfven en smakfull, med präktiga drägter, förträffligt
uppburna af smidige och kraftfulle velocipedister.

Offentliga täflingar i det fria ha för öfrigt burit vittne om
hjulidrottens utveckling. Samtliga täflingsridterna ha utförts på landsväg,
enär vi ännu icke ega någon särskild velocipedbana, ett förhållande
som är synnerligen ofördelaktigt i stockholmstraktens kuperade
terräng. År 1889 företog Stockholms bicycleklubb en velocipedkappridt
i Söderteljetrakten, bevistad af mycket folk. Banan var i
första afdelningen 10,000 meter, och klubbens första pris tilldelades
där den velocipedist som tillryggalade afståndet på 24 min. 25 sek.
Andra afdelningen, afsedd för årets ryttare, hade en bana på 5,000
meter, hvilken af förste pristagaren reds på 12,23. Tredje afdelningens
bana hade samma längd och var afsedd för äldre ryttare. Förste
pristagaren red den på 10,20. Det andra prisets man kom blott
en sekund efter.

Ett par veckor senare hade Stockholms velocipedförening en
kappridt på landsvägen bortom Drottningholm åt Tappström till.
Banan utgjorde en svensk mil, med afsittning och vändning vid
halfmilen. Vägen hade flere backar och skarpa krökningar samt långa
sandtäckta sträckor, hvilket alt inverkade ofördelaktigt. På höga
tvåhjulingar togs första priset på 25,464/5 och på säkerhets-tvåhjulingar
på 28,104/5.

Sådana kappridter på velociped torde en gång varda mycket
talrikare — så vida idrotten går fram åt lika mycket som under
senare år, men sådant är aldrig säkert i Stockholm, där moderna ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free