Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stående theatern i Helsingfors, af F. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
tast några bland dess utmärkta sångerskor och
sångare och företogo en konstresa till Helsingfors, hvars
publik då fick göra bekantskap med den lyriska
scè-nens intagande skapelser. På publikens smak och
uppfostran i dramatiskt hänseende hafva dessutom i
icke ringa mån de tyska operasällskaper, hvilka
tidtals besökte Helsingfors, inverkat, och mången
erinrar sig säkert ännu med glädje och kanske en liten
suck af saknad de brillanta tider för vår fordna
träd-theater, då en Reitmeyer, en Hornicke, en Gehrmann
en Schramek bjödo på alla de största och förnämsta
operor, som den nyare musiken eger att uppvisa från
»Trollflöjten" till „Robert af Normandie".
En särskild betydelse eger denna tidpunkt
derigenom att flere försök i dramatiskt författareskap då
här sågo dagen genom de svenska sällskapernas
förmedling. Några af dem väckte visserligen då mycket bifall
och ett emottagande, lifvadt af de gladaste
förhoppningar, men hafva ej förmått bibehålla sig på scenen; en
del åter hafva visat sig ega den inre halt och den
konstnärliga form, att de ännu gifvas med framgåug icke
blott här, utan äfven i grannlandet. Wi nämna här
»Sommarnatten" af Pinello (1849), „Den bergtagne"
af samma författare (1850), „Efter femtio år" af
Z.. Topelius (1851), „Ur lifvets strid" af F. Berndt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
