- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Fjerde Årgången 1888 /
10

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

nya tuollslakdak.

N:o 2

när kl. blef Vj 4 på morgonen, drack man
en kopp katte ocli gick så hein med sinnet
fyldt af underbara tankar.

Sjuttio år I Ett långt lif i arbete och
karlek, gör det dig ej tankfull? De frön Z. T.
skänkt, fosterlandet, (le hafva spirat upp i
dyrbara skördar. Mången får aldrig se
frukterna af sin lifsgerning, Z. T. möter kärlek
och tacksamhet hvart än han kommer. Och
vi, Fiulauds barn, vi stå honom närmast;
det är en hederspost, som vi kunna vara
stolta öfver. Han älskar oss mest, han har
gifvit oss vår egen lilla verld och många
dyrbara ord som följa oss ut i lifvet. Vi
äro lyckliga som ega en sådan vän. Tack
farbror Zachris för alla vackra tankar och
för allt hvad du gifvit oss. „Dü sådde det
i kärlek ut, i kärlek skall det gro."

A-a.



Sidenswahnska bolaget.

(Porta, ft&n n:o 1.)

lär sidensvansarne påföljande lördag
äter sutto kring matsalslampan, och
Fritz Amatus med högtidlig min var i
begrepp att börja sitt föredrag, koui tant Dea
in, varm och ifrig med ett öppet bref i
handen.

— Från London! Från tant Dika! —
jublade barnen och slogo ned soui gamar på
tant Dea.

— Seså, seså, rif inte ihjäl mig och akta
brefvet, jag fick nyss betala 50 penui i
lösen för det, — smäputtrade tant Dea och
såg sig om efter reträtt. — Spirea, tag du
och läs det för barnen, jag kan ej engelska
och uiästu gå och lägga omslag på Mabelle.
Hun har hostat så oroande i natt.

Spirea tog brefvet, och alla lägrade sig i
ring kring henne med den spändaste
uppmärksamhet lyssnande till tant Dikas bref.

Spirea läste.

London, Januari 1888. En klar och
vacker dag i December beslöt jag mig lör
en utHygt till Zoologiska trädgården i Re-

gents Park. Man kan visserligen tycka att
tiden icke är rätt lämplig för ett dylikt
besök, men December i London är icke någon
sträng buse sådan man är van vid i
Finland. Han består dimmor och dusk, kanske
litet snö, och några köldgrader, men der
emellan skiner solen varmt på präktigt
grönskande jernekar, lager och murgrön.
Regents Park är en ofantligt stor park, som
godt. kunde vara farfarsfarfarsfar åt
Kaisa-niemi eller Rrunusparkeu. Sköna ekar och
bokar, nu löflösa, stå i grupper på långa,
vida gräsplaner der man får gå. 1 midten
är en dam, och en bred å ttyter genom
hela parken. Der simma oräkneliga ankor,
svanor, gäss och sjöfåglar från främmande
länder.

Zoologiska trädgården bildar en afdelning
af parken. När man inträder genom porten,
kan man knapt tro sig vara i närheten af
vilda djur från jordens alla delar. Allt är
tyst och stilla, träd och gräsmattor se lugna
och fredliga ut. Plötsligt skäres luften af
ett ljud som tränger genom märg och lien
Det är öknens konung, som ryter efter föda.
Klockan är 3 på eftermiddagen, de
köttätande rofdjurens mattimme. 1 lejonhuset
sorlade en massa menniskor på den breda
gången utanför jernburarne. Ett starkt
staket löpte utmed dessa, på ungefitr en
famns afstånd, och ofvanför det stod med
stora bokstäfver: Vartiipg. Ingen må
öfverstiga detta staket. — Äfven funnos plakat
med orden: Akta er för tjufvar / — Sädana
bruka nemligen infinna sig för att tömma
folks fickor, medan de lätsa vara försänkta
i åsynen af vilddjuren.

1 de väggfasta burarne vandrade en och
en, eller två, tre tillsammans, lejon, tigrar,
pumor, leoparder och jaguarer. Några
rastlöst oroliga, stötande hufvudet mot gallret
och piskande burbuttnen med svansen.
Andra med lugnt raseri bitande i jerngallret.
Ett gammalt lejon med väldig malm låg
orörligt, med hufvudet på tassarne. Plötsligt
utstötte ban ett vildt rytande och kastade
sig med ett språng öfver . . .

— Hu, öfver väktaren! — skrek
Eufro-syne i högsta spänning.

’.....Öfver ett köttstycke, — fortsatte

Spirea lugnt, — soui räcktes honom på en
låug krok genom gallret. Två mäu, skju-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1888/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free