Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
NYA TR0LI.8LÅNDAN.
N:o 3
Det herskade en högtidlig stillliet i denna
del af fartyget. Man hörde endast
böljornas brusande, den halfqväfda gtåteu af en
ung qvinna, som tryckte sitt lilla barn
intill sig, en ung flickas sakta snyftning och
tre nunnors klara stämmor, hvilka legat och
bedt der från kl. l/a3 på eftermiddagen.
De fromma qvinnorna visade ingen fruktan.
Under dessa ångestfulla timmar utmärkte
de sig genom ett sant kristligt hjeltemod.
Men Gud vare lof, underrättelserna från
eldens medelpunkt blefvo mera lugnande.
Kl. 7 hade man lyckats tränga elden
tillbaka till det ställe, der den uppstått, kl. 9
kunde man våga hoppas att blifva herre
öfver den, och kl. 11 lyste de sista flammorna,
slickande fartygets metullskrof, ut i den
tropiska natten. Allt, som kunnat brinna,
var uppbrändt i denna del af fartyget, och
lågorna slockuade slutligen af brist på
näring. Ändtligen kunde vi hoppas att med
Guds hjelp blifva räddade.
En tredjedel af fartyget, var fullständigt
uppbränd, men skrofvet, som var af jern,
höll ännu. Alla passagerarna voro skockade
i fören och der utdelades kött och vin för
att stärka deras krafter. Besättningen,
soldaterne, alla voro utmattade af de sista
åtta timmaraes förfärliga ångest och
ansträngningar.
Emellertid drefvo vi bela natten utan mål,
då skeppet icke lydde roder. Men nästa
morgon lyckades det att ist&pdsätta rodret
och kosan styrdes iflut Marinique. Ehuru
„la France" måste släpa på en akterdel som
var full af vatten och nästan stod under
hafsytan, gjorde det präktiga fartyget likväl
sina 1*2 knop i timmen.
Kapten Gulliers uppträdande var höjdt
öfver allt beröm, der var blott en mening
om honom. Man beundrade hans
sinnesnärvaro, hans förmåga att manövrera i det
svåra ögonblick, då det gälde att fä vinden
frän den rätta sidan, Skull»; han i
förskräckelsen låtit utsätta båtarne, hade alla
dessa 400 menniskor besinniugslöst kastat
sig i dessa och åtminstone hälften funnit sin
graf i vågorna. Utau tvifvel förutsåg den
kloka kaptenen detta och fortsatte derför
räddningsarbetet utan att lyssna till böner
och föreställningar.
Julaftonen landade „la France" vid
Martinique, och nu först kunde vi säga att vi
voro räddade.
Om orsaken till eldens löskomst fingo vi
höra följande.
Middagstiden samma olyckliga (lag hade
det gifvits befallning om att den understa
delen af fartyget, hvarest, passageraregodset
förvarades, skulle öppnas. I detta kölrum
befunno sig en mängd glaskäril fylda med
sprit. Genom någon oförsigtighet
sönder-slogos ett par af kärilen, deras innehåll
rann ut och inträngde i ett sidorum der det
brann ljus bela dagen. Sålunda måtte
elden hafva utbrutit.
Då man några dagar efter vår ankomst
till Martinique undersökte det inre af
fartyget, befans det ännu glödande.
Transporten af krutet från det farliga granskapet
skedde med den utomordentligaste
försigtighet. Medan detta försiggick, kunde man
närmare bese det inre af krutkammaren.
Den vatten- och eldfaste mur, som bildade
en af väggarne, hade under branden blifvit
glödande och hade upphettat, de kistor, som
stodo den närmast, så starkt, att flera af
dem blifvit bugtade och en del belt och
hållet sprungit upp. Krutkammarens trätak
var på några ställen helt, på andra åter
halft förkolnadt. Den allsmäktiges vishet
hade fogat så, att vattnet från j sprutorna
träffat just de öppnade, och de glödande
kolen just de ännu tillslutua kistorna.
Q25SÖ
Sländans nyheter.
— Uudcrligt är huru sorg och glädje
skifta beständigt om. Nyårets snö klädde
Finland i hvit sorgdrägt, ty då miste vårt
land Uno Ctjt/naniin, som stiftat den finska
folkskolan och låtit nyttiga kunskaper följa
(iuds ord till de lägsta hyddor. När ban
började 1803, hade landet några få skolor,
som enskilda fosterlandsvänner stiftat för
folkets barn När ban slöt *sitt verksamma
lif 1888, hade Finland mer än 870
folkskolor, och mer än 52,000 baru få der under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
