Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
NTA. TROLLSLÄNDA?!.
N:o 6
blåsa. Småningom vande sig spindeln att
igenkänna säckpiptonerna och framrusade
för att grina sitt byte. Genom att alltid
locka spindeln med samma melodi och
genom att lägga flugorna allt närmare sin
egen plats, lyckades ban efter några
månaders öfning tämja spindeln så väl, att denne
vid första signal kunde, för att. gripa sin
fluga, rusa ända fram till rummets bortersta
ända och till och med upp på fångens knän.
Spindlarues spinnförmåga är emellertid
alltid deras förnämsta kännetecken.
Tråd-äranct afsöndras i körtlar, som befinna sig
bland inelfvorna, under form af en klibbig
vätska, hvilken kan utdragas till ofantligt
fina, elastiska trådar. Dessa klibbiga trådar
stelna vid beröringen af luften och hoptiltas
till en enda tråd. En sålunda sammansatt
tråd är sä fin, att enligt uträkning fjorton
tusen skulle behöfvas för att bilda en tråd
af ett menniskohårs tjocklek. Och de
enskilda trådarne äro naturligtvis betydligt
finare, enär de kunna uppgå till flere tusen i
samma tråd. Är detta icke ett under?
Spindlarne hafva inga vingar och kuuua
icke flyga, men segla i stället genom luften
på sina trådar. De långa, finspunna
dvergs-nät (Marietråd) som man i synnerhet under
vackra höstdagar ser skimra i luften eller
fladdra från buskar och träd, äro de
färdmedel de begagna. När en spindel vill
anträda eu luftresa, kryper ban högt upp på
det föremål, der han befinner sig, vänder
upp bakdelen och utpressar trådar, som
förlängas af luftdraget. Derpå släpper han
fotfästet och seglar i väg, när trådens fäste
vid luften är starkt nog att bära honom.
När resan skall sluta, klättrar spindeln upp
längs träden, som dervid hoptofvas, samt
sjunker sedan med tofvan, liksom med en
fallskärm, sakta till jorden.
Spiudelhonorqa begagna trädämnet till
höljen och skydd för sina iigg, hvarur
spin-delungarue utkomma fullfärdiga, så att de
icke sedermera genomgå några förvandlingar
såsom insekterna. För öfrigt äro, som
bekant, spindelviifvarne för både hanar och
honor ämnade att tjenstgöra både som
bostäder och fängnät. Sätten, på hvilka
spindlarne väfva sina nät, äro mäuga; ett af de
intressantaste är deu lilla trädgårdsspindelns
eller korsspindelns. På det ställe ban finner
tjenligt, utspänner spindeln först öfversta
tvärtråden och sedan de andra trådar, som
bilda nätets yttersta ram. Sedan utprickar
han midten, från hvilken trådar utsändas i
alla riktningar, och dessa trådar
sammanbindas slutligen med korta stegpinn-lika
tvärtrådar, i det spindeln, utgående från
midten, kringlöper i en spiral. Ett nät af
V-, alns till 3/« alns diameter kan en
spindel, om ban icke störes i sitt arbete,
fär-digvirka på 30—40 minuter. I midten af
nätet sätter sig spindeln sedan för att lura
på sitt rof. Vid minsta ryckning i nätet
är spindeln färdig att angripa orostiftaren,
som snart får böta med lifvet. Men om
bytet befinnes vara alltför obehagligt, t. ex.
en stor geting, befriar sig spindeln från
detsamma genom att afbita trådarne rundt
omkring.
De märkvärdiga vattenspindlarue bygga
sina små nästen eller ^klockor" under
vattnet, der de fästa dem vid någon vattenväxt
eller dylikt. I de heta länderna förekomma
ett slags spindlar, med ludna kroppar,
hvilka icke spinna väfvar eller nät, utan
vistas i murhål och andra gömslen i jorden,
hvilka beklädas med spinuänine och
tillslutas med en rörlig dörr. Dessa äfven i
Europa förekommande s. k. miuörspindlar äro
rätt besynnerliga varelser, som om nätterna
gå ut på rof, men om dagarne vistas hemma
i sina nästen, hvartill dörren spärras så väl,
att det icke lönar sig för någon objuden
att söka inträda, då husbonden är hemma.
Fågelspindlarne, de största af alla
spindlar, inrätta sina bon i barken på träd eller
ock gräfva de gångar i jorden, hvilka
fodras med silke. Strax innan solnedgången
ser man dessa spindlar ligga på lur i
ingången till sina bon och plötsligt försvinna
när menniskofotsteg nalkas deras gömställe.
Man påstår att korsspindlarne och
hus-spindlarne äro goda väderspåmän. En
husspindels fina förkänningar af
väderleksom-byten skulle sålunda förorsakat Hollands
eröfrande af fransmännen år 1795.
Historien är följande:
General Pichegru, som belägrade Utrecht,
hindrades af oupphörligt regn och tyckte
sig ingenting kunnu uträtta i ett land, som
nästan stod under vatteu, samt ämnade
upphäfva belägringen och draga sig till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
