Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 nya t110u.slänban. N:0 14
helt sillstim med det. forsande vattnet ned i
sin måge.
Man skulle tveka, att detta är eu
förskräcklig oordning, der alla täfla om att
utrota hvarandra, man skulle tro, att de störa
hafven slutligen måste blifva toma pä
invånare. Men långt derifrån Af de otaligt
många olika arterna fiskar, skaldjur och
blötdjur, som uppehålla sig i vattenriket,
har ingen enda art dött ut, så långt
menniskor minnas. Allt ännu stiger många
miljoner sillar hvarje vår ur hafsdjupen upp
emot Norges kuster; allt. ännu stiger laxen
i strömmarna, der man ej hindrar eller
o-roar honom; allt ännu förse långan och
torsken alla julhord med lutfisk; allt ännu
fyller niujknn i våra insjöar fiskarens not
och bondens byttor. Och huru många
myriader små blötdjur behöfva ej sillstimmen,
eller strömingen, till sin dagliga föda? men
äfven blötdjureu finnas oförminskade. Ätarne
äro lika mänga, alla äro de lika hungriga,
och alla få de sin uiat. Fisken minskas ej
genom de ständiga utrotningskrigen, men
väl kan menniskan minska hans antal genom
sitt oförstånd, när hon drager bort hans
yngel med not eller förgiftar vattendragen
eller hugger de skogbevuxna stränderna,
der fiskynglet lefver af |ärfver, som blåsa
ned ifrån träden.
Ty der inånga miljoner dagligen
uppslukas, der födas och uppvexn ännu
Hera miljoner i deras ställe 1 en enda
makrill, som vägde ett skålpund, har man
räknat 54H,000 roinnikoru; i en Hundra om
l V» skålpund 1,300,000; i eustör 0 miljoner
och i en större torsk mer än !> miljoner
rommkora. När vi breda på vår smörgås
hundra förlorade störar i form af kaviar
eller tusen lakar och tusen miijkor, som
inneslutas i rouimkornen, behöfva vi ej frukta
att dermed utrota dessa nyttiga öskar.
Grodor, kräftor och fiskarne sjelfva uppsluka
låugt flera romuikorn än vi; ännu flera
förgås i vattnet; men om endast hvart
hundrade rominkorn kommer till lif och blir en
fisk, lida hafvet och »öarna ingen brist, våra
smörgåsar lijelpa endast till att hindra
öfverbefolkningen ; ty om all romni blefve
fiskar, skulle hafvet blifva som eu gröt af
fiskar, så att man kunde ställa eu åra att
stå i denna lefvande gröt. Likasom det
händer, att du tätt packade sillstimmen
stn&dom gå som en mur mot s<randen.
Fiskens bästa lörsvar i det stora inbördes
kriget iir hans snabbhet. Men många fiskar
ha också ett hårdt pansar af fjäll eller
hvassa taggar pä ryggen och mtigeu.
Darrålen kan döda sin fiende med en elektrisk
stöt Svärdfisken kan borra sitt skarpa
va-lien in i sidan pä ett skepp. Flygfisken
böjer sig på sina fenor öfver vattenytan och
flyger undan sina förföljare, Sprutfiskeii har
en snabel, med hvilken ban sprutar en
vattenstråle som ur en kanon. Fisken har
många sådana konstgrepp, hvilka han
brukar, än till anfall, än till försvar. Men när
det nu är ett sä ständigt krig i vattnet,
lefva då icke fiskarne i en beständig
dödsfruktan? Nej det göra de alldeles icke.
Skaparens godhet har gifvit dem ett så
muntert mod, att, de leka och fröjdas sitt
korta lif igenom utan minsta tanke på
hotande faror. Har du icke sett löjan leka
midti ett abborrstim ? Nästa ögonblick
händer, att kuaps, är hon ned i abborrens måge.
men detta bekymrar henne icke det allra
minsta. Hon tycker det är som det skall
vara. Gerna vill hon ju lefva och tager till
fiykteu för fiendens gap, men dör hon, så
är hon glad att ha fått fröjdas åt lifvet och
prisa Gud på sitt sätt. llon skull blott icke
pinas: det göra ej vattnets rofdjur, det göra
menniskorna. Der under vattnet äi lifvet
en dröm. Allt är sä tyst. Det. finns intet
bat i vattnens krig, der finns endast matlust,
Och solen dansar röd öfver ytan af vattnens
skuggor. Z. T.
Berthas sommarferie.
— Bertha har så mycket att lasa, — sade
Sissi urskuldande,
— Läsa bör hon ej alls, — sade mamma,
— Men grammatik — började stackars
Sissi igen.
— Jag skämtade jn bara, — sade Bertha
rodnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
