Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 kva tltoi.lslä sn a n. N:o 14
— Jag vill inte.
— Nü, men du har ju så längtat efter
att få läsa den, — sade Sissi förundrad.
— Ja, men jag liar sedan liörl atl det
bara är en barnbok, sade Bertha föraktligt
— Kn barnbok? upprepade fadren,
ocli är (In icke ett barn? <iå upp på dill
rum ocli stanna der tills du får lof atl
komma ned. Jag känner icke igen min egen
flicka.
Fadren gick ut med ett bekyniradt
utseende ocb alla sågo nedslagna uf. Af
källo-färden blef ingenting, inan nändes oj gå utan
Bertha, ocli Sissi bad med tårar i ögonen
att tant. skulle spara läsningen af Heidi
till en annan gäng.
Bertha kände sig först mycket olycklig
öfver fadrens missnöje och full af blygsel
öfver sitt. beteende, men i stället för alt i
stillhet öfvertänka detta, hvilket hade varit
fadrens afsigt med hennes arrest, företog sig
Bertha att, liggande på sin säng, läsa
fortsättningen af sin bok. Kinderna bruniio,
ögonen svcdo och hufvudet begynte värka,
men Bertha kunde ej förmå sig att sluta.
Sednare på eftermiddagen, då hon hörde
modrens steg i trappan, sköt hon boken
hastigt under madrassen och lade sig neil med
tillslut.ua ögon.
Modren kom in ocli smög sig sakta I ill
sängen. Hon lade bekymrad sin svala hand
på Berthas panna och sade mildt:
— Mitt älskade barn, du har åter
hufvudvärk. Jag kunde nog tro att du ej var
frisk.
Sedan öppnade hon fönstret för att,
släppa iu den svala aftonluften, altorkade
Berthas ansigte med en handduk, doppad i friskt
vatten och bestänkt med eau-de-cologne,
afdrag hennes skor och täckte öfver de iskalla
fötterna med en schal. Derpå satte mamma
sig på en stol bredvid sängen och såg
oroligt forskande på sin flicka. Dessa ömma
omsorger hade gripit Bertha mera än de
strängaste förebråelser. Hon länglade atl
bedja om förlåtelse för allt, men ansåg sig
ej kunna bekänna allt och teg. De
smärtsamma känslorna och striderna inom henne
jagade emellertid lårarne upp under de
slutna ögonlocken. Modren märkte ett par
klara droppar emellan ögonhåren och lutade
sig ned med en varm kyss. Dä slog Bertha
armarne om hennes hals och började snyfta.
Modren höll henne sluten intill sig och
hoppades att allt nu var bra. Då Bertha
lugnat sig, lemnade modren rummel: med tysta
steg. Men allt var icke bra. Mänga tnnkai
tumlade om i Berthas värkande hufvud.
Hennes samvete anklagade henne på många
sätt, men stoltheten ocli egensinnet höllo
emot. Mon försökte intala sig sjelf atl hon
intet ondt gjorl och alt hon ej var sämre
än hennes kamrater, men lugn ocb tröstad
kunde hon ej blifva.
Då lilla Sissi, kl. K på aftonen, med af
fjenstaktig ifver glödande ansigte inkom ined
eu kopp the och ett par aptitliga smörgåsar,
hade Bertha ännu ej fått en blund i sina
ögon Hon drack théet utan atl bevärdiga
sniörgåsarne med en enda blick och lade
sig åter ned med ett knapphändigt „tacku
(Forts.).
Kajutpojken och hans kapten
(Från nnrsknn.)
Då jag var ungefär 40 år gammal, blef
jag erbjuden befälet på skeppet Fortuna,
sora var ett gammalt fartyg, men man är
icke så nogräknad, när man första gången
blir skeppare, ocb då rederiet erbjöds en
god frakt och eu dyrbar last, tyckte jag
det var skam att icke våga mitt eget lif.
Vi seglade ut från New-York med
Liverpool till destinationsort, och intet ovanligt
hände de första åtta dagarne, tills vi på en
gång stötte på ek litet isberg. Det var
tidigt, på morgonen innan solen var
uppgången, och af isberget voro blott fi à 8
fot öfver vattnet — resteu hade förmodligen
smält i Golfströmmens varma vatten. Det
föll mig aldrig in att vi togo någon skada,
enär stöten var mycket lindrig; men jüg
blef mycket vred på utkiken och gaf honom
en dugtig örfil, utan att undersöka
huruvida ban hade varit i stånd att se isberget
så tidigl, att vi hade kunnat uugå att stöta
på det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
