Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 nya tholi.slàniian. N:o 20
i mössan af nattvak och skakning, att Maffe
hängde sin ena stöfvel pil knaggen neil
slängde hatten i vrån under sängen. Och jag
hälde vatten i mitt klockfuderal och förde
det högtidligt till munnen.
När vi vaknade följande morgon, var det
marknad i T rond Ii jern Marknad! Detta
ord framkallade ljufva minnen uf knückor,
lergökar och saffranskrioglor hos min son
Maffe, och han gick ut med s]lända
förväntningar. Men något lång blef hans näsa, när
han hittade hvarken det. ena eller det andra,
och sedan vi en stund sett pä
markiiadsgub-barne och deras blåmålade kärror, reste vi
vår viig igen.
Trondhjem ligger, som du vet, vid eu fjord
af Atlantiska oceanen. Hela den vestra
norska kusten är likasom sönderskuren i
trasiga Hikar af de mäktiga vågorna, hvilka i
form af långa smala fjordar tränga långt in
i landet. Vi sågo en stund oceanens gröna
vatten glittra mellan strandklipporna, men
sä väude tåget inåt, och vi fingo åter ett
vackert berglandskap på begge sidor. I’å
afstånd blänkte snö på nftgra toppar, men
annars blef naturen allt bördigare och mera
sommarlik, ju närmare vi nalkades Norges
hufvudstad. De muntra forsarue drefvo
((varnar och fabriker, bergsluttningarne voro
frodiga betesmarker. Vi hade smått ledsamt
efter Norrlands otämjda ödemarksuattir.
Muffen hade med otålighet längtat till
Kristiania. Han visste, att dess sträuder skulle
erbjuda honom skatter, som våra fattiga
finska kuster saknade: sjöstjernor, maneter,
krabbor, in. m. Och han gaf sig ingen ro,
förrän ban, tillspillogifvande stöflar och
byxor, fick traska ut i hafsvattuet och fiska
upp åtskilliga rariteter. De knötos sedan iu
i hans näsduk, der de förmodligen åto upp
benen på hvarandra, eftersom Maffe vid
hemkomsten framdrog en mängd benlösa
exemplar till mitt beskådande.
Hvad skulle vi göra i Kristiania en lång
het sommardag? Vi längtade bort till
landet, till sländor och bofinkar, och vände
her-ligheten ryggen efter att ha köpt en
insektlif, eu puukko och några hundra
insektnå-lar åt den rofgirige Maffe. Vi ville söka oss
en liten vrå bland bergen der vi kuude hiira
forsarne brusa och granarne susa, der vi
kunde dricka mjölk och hvila. Och en
sådan funno vi
Högt uppe mellan skogbevuxua berg, 2000
fot öfver hafsytan, ligger en liten norsk
kurort, som bjuder sin rena, stärkande luft åt
alla trötta och sjuka. Vi ville pröfva dess
verkan på Maffens bleka nos och slogo oss
ned i en treflig „stueu på backen ofvanom
kurhuset. Rundtomkring oss stodo höga
jätteberg, bland hvilka vi begge två
klättrade som antiloper, för att begagna en
vacker liknelse. Här porlade en Susebäck, och
der sqvalade en ßruscbäck rakt ned från
bergets topp. Vi doppade mun och näsa i
deras friska vatten, när vi gått oss trötta
och t< rstiga. Små renliga säterstugor lägo
uppe bland bergen, der drucko vi mjölk och
hvilade ibland efter klättrandet.
Men det bästa af allt vid den lilla
kurorten var, näst dess rena luft, att der fans sä
inånga pojkar. Åtminstone i Maffens ögon.
Der voro andra lika blekuosiga som ban.
Antingen hade de |äst. för mycket och voro
nu förbjudna att öppna en bok, eller också
hade de vuxit för fort och skulle nu gödas
rnetl fet. mjölk, ost och ägg . . . Der blef
ett mumsande bland alla de magra nöten,
och derimellan krigades med käglor och
bocciakulor.
Bland pojkarne var det isynnerhet Erling
och Jakob, som blefvo Maffens trogna
kamrater. Erling var slängd politiker, hade
mynt-samling ocli köpte af Maffcn uàgra finska
slantar. Jakob var stor hästkäniiare och red,
så det rök i backarne. 1 deras sällskap hade
Mallen aldrig ledsamt, och jag såg med
belåtenhet huru det friska lifvet med jemnåriga
i förening med doktorns ordinationer gjorde
honom till en vildbasare och storätare. Det
var ju ändamålet med vår dervaro.
Eückor funnos der också af mänga slag,
och Maffe gjorde deras bekantskap på ett
mycket okruserligt sätt. Ragnhild var en
duktig tlicka, som satt till häst som en
dragonofficer, hade kort hår och korta kjolar
och en förtjusande katt, som hette Mini.
Pojkarne tillbådo Mila, på samma gång de
ibland anstälde små mordattentat mot henne för
att få nöjet att uppträda som hennes räddare.
Så voro der Sigrid och Ester och några
andra, hvilkas namn jag cj minnes, och alla
voro de glada bain, sådana du skulle tyckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
