Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il,I.U8TIIF.IlAI> BAIINTIONtNO.
tar för de usla små t ras varpar, som rundt
kring ditt lyckliga hein möta julen med
sorgsna ögon och toma magar.
Det. var besvärligt att lyssna till dessa
förmaningar ocli jag vred uch vände mig i
soffan för att undkomma dem.
Om vi måste anse a|lf möjligt som öf
verflöd, sä veta vi ju slutligen ej hvad vi
skola våga behålla för oss sjelfva, — sade
jag kuntande. Du sk illc väl knapt unna
mig en skjorta på kroppen, ett par skor, en
hatt, en kaka bröd och ett lider att sofva i ...
— Rigtigt! — instämde rösten. Vi ha
verkligen ingen rätt att behålla för oss
sjelfva mer än vi jemt och nätt behöfva
för att icke svälta, icke frysa, icke lefva vårt
lif som onyttiga veklingar. Så länge det
finnes miljoner, som ega bokstafligen intet,
ha vi ej rätt att. bidraga till öfverflödet
genom att gifva och mottaga lyxartiklar.
— Håhå, så sträng! Hvad i all verlden
skall jag då hitta på att gifva folk till
julklapp? Inte kan jag ju låta bli att gifva
något alls, det skulle se snålt lit.
Högfärd! grälade rösten. Om
du vet med dig sjelf, att du använder dina
pengar rått, hvad bekymrar dig då hvad
andra täuka? Men jag förstår diu önskan att
glädja diua kära med julklappar, den iir
naturlig och berättigad. Ocli mil de hålla al’
dig, skall minsta småsak vara dem lika
välkommen. som dyrbara presenter. Låt din
omtanke först uppsöka åtminstone vt t fattigt
hem, der du kan fylla ett verkligt behof och
dela sedan återstoden mellan de lyckligare
lottade i din närhet. Pä så sätt skall
välsignelse följa dina gåfvor, och du skall sjelf
känna en fördubblad fröjd af att gifva.
— Innan jag lemnar dig i ro, vill jag
säga ännu ett, fortfor rösten efterhäng
set,. — Antingen du har mycket eller litet
att, gifva bort, så lilius, att du alltid rättar
inuuuen efter matsäcken. Tänk icke: Åh,
jag har visst inte råd att gifva det eller det
till julklapp, men nog fyller pappa i
.summan. Eller: nog ger mig mamma nägra
mark till 0111 mina pengar taga slut. - Det
iir en dålig uppfostran af karakteren att vänja
>ig att. anlita andras hjelp, der inau bör
hjelpa sig sjelf, det är ett gryende lättsinne,
som i framtiden kan straffa sig hårdt. Ilar
du fått en gifven summa att använda, så
nfverskrid den på inga vilkor, i hopp att
någon sedan skall hjelpa dig ur
förlägenheten. Utan inskränk dina gåfvor, så du med
beder kan gifva det lilla du ger.
— Nu mätte det val vara nog, tänkte jag
och satte mig upp i solhiii. Och sel l
stället för de öfverfylda bord jag nyss sett.
de vackra uch dyrbara gåfvor, som nyss
retat min fåfänga, såg jag en rad glada
barn-ögon och hörde trippandet, af små kluuisiga,
lappade harnskor. Och rundt kriug dem
sväfvade på osynliga trådar förkläden,
strumpor och skor, vantar, dukar, omålade
trähästar, tartliga dockor, kringlor och
pepparkakor. Det hela såg så lustigt nt, att jag
måste småle. Men jag erfor på samma gång
eu oväntad känsla af värmande glädje och
lick lust alt upplefva en sådan julafton i
verkligheten.
Krydda till lexorna.
En beaynneiiiu mhl. H|aml de mest
märkvärdiga af Afrikas träd är det s. k.
kanonkuleträdet, som växer pä Guineakusteu. Det
uppnår eu höjd af 60 fot och dess blommor
äro utmärkta för skönhet och vällukt. De
växa i knippor äro purpurröda och dofta
bedöfvande. Frukten liknar väldiga
kanonkulor, hvilka äfven gifvit trädet dess namn.
Några påstå dock att naiuuet uppkommit
deraf, att frukterna spricka med ett åsklikl
dån. Infödingania göra husgeråd af skalet
och tillreda liLskaudo drycker af innanmäte!.
Lor/’ - säf (Sphteri Uobetlsia) kallas en
liten planta i Nya Zealnnd. Fröet innästlar
sig i den skrynkliga nacken på larven af en
jättefjäril. just då hau, mätt af siua stölder
ur växtriket, reder sig till att bli en puppa.
Fröet tyckes tänka: „lika mot lika" och
suger nu i sin tur näring ur den olyckliga
larven, skjuter i höjden sin lilla fina
siif-stängel med blad och blommor och
uppsuger i siu rot larvens kropp. Roten
bibehåller formen af en larv ocli iir söt, liknande
en nötkärna samt förtäres gerna at du
infödde.
Hvarifrån fil i>råri-kun<lurm’ vathn?
Läuge hafva lärde forskare sökt utgrunda
huru de små prärihuudarnc, hvilka lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
