Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
irländskor, som sågo ut som pigor, och alla
svenskamerikanska pigfruar, vilka man icke kunde misstaga
sig på.
Plötsligen slets skiljelinan loss, en övermodig skara
av det unga Amerika stormade in och tog med ett
vårdslöst: »Beg’ pardon» akterdäck i besittning för en
dans i skumrasket. De promenerande gingo
beskedligt och satte sig, första klassen tog sig denna
företrädesrätt, ehuru deras eget område naturligtvis var
fredat. Det tjänade ingenting till att nöta bort sitt
goda lynne på ett sakförhållande. Och de smidiga
unga kropparna i vita dräkter och låga, klacklösa
skor rörde sig stolt och säkert i fullt medvetande av
sitt företräde.
Men det föll Louise Niefelt in att känna sig kränkt
i dag, och blodröd i ansiktet fortsatte hon att gå
fram och åter, för var gång avbrytande dansen.
Slutligen måste den uppgivas, Louise kände genom
halvmörkret de föraktfulla blickar, som bestodos henne,
och hon hörde en flicka säga i spotskt förnäm ton:
— Fred, jag sa dig ju det, vad hade vi här att
göra bland ouppfostrade emigranter.
Ha ha ha! men inte finge man räkna på
millionärerna, som foro till Europa för att hämta intryck.
Det var icke det Amerika hon längtade efter.
En dämpad salva handklappningar och skratt ljöd
från en vrå i lä under rökhytten, där skandinaverna
slagit sig ned och nu i avskedskvällens vemod tömde
den sista, dyrbara halvbuteljen punsch, som lyckligt
smugglats över. Ett sorglöst sällskap, mestadels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
