Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statt på lusttur till nya världen: ingenjörer med
understöd, disponenter för mekaniska affärer och
ett fatal återvändande burget folk från stora
Västern.
Då de ropade fröken Niefelts namn, gick hon dit
och sade litet gråtmilt tyckmycket, icke fritt från
koketteri:
— Jaa, gjorde jag inte rätt kanske.
Handklappningarna förnyades. — Naturligtvis, det
var utmärkt, men sitt ner, fröken, ni är ju alldeles
osynlig i dag, hur har ni det egentligen?
Hon kände en plötslig stark olust att giva sig in
med dem, vände och gick uppåt däck, där hon
stannade och såg ut över vattnet.
I den svenska gruppen dog emellertid glammet
bort. Skuggornas fördjupande och stillaståendet
mellan två världar lockade och drog tanken, man stod
på gränsen till något nytt och kuvades av det okändas
allvar, vilket vidrört en dag ut och dag in på dessa
däcksplankor. Som aldrig förr samlades också
intresset i kväll kring henne, för vilken den mörka
landmassan därborta betydde så mycket mer än för
någon annan i kretsen.
— Känner herrarna fröken Niefelts förhållanden
närmare? sade en försynt och lutade sig fram.
De andra lutade sig också fram för att höra, de
hade till hälften kännedom om den unga damens öde,
hon gjorde icke den minsta hemlighet av sin resas
mål, och hennes livfulla person hade givit färg åt
den långa färden. Hon ägde en förmåga att skifta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
