Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
INLEDNING.
Så kom det stora beslutet, och fast man skrek i
högan sky, fick man på samma gång en ton av
aktning, hon tillhörde genast det ovanliga och okända.
Och allt guldet sedan, som hon skulle komma åt
härute!
Jaha.
Louise slöt ögonen. Den där tröttheten hon kunde
fa ibland i hjärnan, det hade varit för mycket kultur
i släkten. Och ändå. . .
Som hon nu skådade tillbaka, formade den en stor
svart slagskugga över hennes liv, tog skepnad av
magra, krökta jättehänder, darrande av lystnad:
Atrån efter pengar.
Ingen uppkomlingsfamilj kunde så vrida och vända
på slantarna, så förstå att göra livet surt av fruktan
för att skatten icke skulle räcka till, som denna gamla
kultursläkt med sitt inbitna förakt för handel och
näringar.
Hon såg bort mot gardinen och missis Smiths
lilla svarvade rygg och sträckte i hemlig fröjd upp
båda sina armar.
— Nu vill jag bli ung, ung. Hon tryckte hastigt
på bröstet jo skinnpungen hängde ordentligt kvar om
halsen. Så gott om mynt hade hon aldrig hafi, det
gav något sorglöst fritt åt tankarna. Hon fick en
oemotståndlig lust att räkna sedlarna och knäppte
upp klänningen men erinrade sig i tid faran, om
någon komme, och lät det vara. Greps så med ens av
levnadsglädje, kände lycka, längtade efter Töre, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
