Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
23
att gå ut och festa, njuta. Men i nästa minut smög
åter tröttheten in, förvirring, en dov ångest.
Symaskinen därinne upphörde tvärt. Den lilla
värdinnan såg sig om och nickade, klippte beslutsamt
av tråden, svävade in och slog sig sällskapligt ned.
Hon var egentligen högeligen nyfiken på detta par,
vars ena hälft hon så väl förstod, men vars andra
varken hon eller hennes man sett något motstycke
till under sitt mångåriga äventyrliga mellanhavande
med invandrare. De hade ögonblickligen begripit,
att den unga damen var en äkta dame, det gällde att
komma åt hemligheten bakom, fläcken, det stora
rai-son d’ëtre. Något galet var det.
Men fru Smiths lilla sluga huvud förbryllades, då
hon möttes av en fors av öppenhjärtighet, uttryckt
på skolinlärd engelska. Louise hade ingen tanke på
att dölja den enkla sanningen. Hon längtade efter
en människa och utgöt sig som man ibland far lust
att göra det inför ett hederligt tjänstehjon.
Fru Smith satt och stirrade på henne. Det fanns
ju en möjlighet för att detta var sant, fast det lät så
otroligt. Vara klädd som en fin dame och äga sätt
som en fin dame och ändock själv vara fattig och
gifta sig med en fattig man, detta förhållande var
ytterligt konstigt och fick heller aldrig full verklighet
för henne.
— Fröken är alldeles lik en amerikanska,
smickrade hon, och kommer att göra lycka, men gift er
i morgon, folk äro så elaka.
— I morgon!? ropade Louise med en underlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
