Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 43
Stekos och kaffedoft trängde ut ur alla dörrar, och i
köket satt husets herre, född och gödd utan all egen
förskyllan eller värdighet, och läste tidningen. Hans
styvstärkta skjortbröst och nyblankade stövlar,
utsträckta över spiselgallret, skeno i kapp. Som han
var uppfostrad att skilja mellan agnarna och vetet,
såg han nu upp och böjde på huvudet, då
»frontrum-meb passerade. Louise halvlog ironiskt, och det
övergick till hån uppe i första våningen. Här bodde
den högsta rangens folk: en tysk musikanförare med
familj, som av ömhet för sitt anseende aldrig
bevärdigade folket två trappor upp med en hälsning. När
hon nått översta räcket, såg hon en gammal man
stå lutad över. Hon igenkände den enslige spanjoren
i gårdsrummet, han hade kommit stilla en afton
senare än de själva med en gitarr, en grå överrock,
tre band spansk språklära och ett rutigt
bomullsknyte, och hans liv bestod i ömsom vemodiga
knäppningar på strängaspelet, ömsom ännu mer vemodiga
vandringar ute i gången, där han blickade utöver
räckverket och lyssnade spänt var gång ringklockan ljöd.
Arme lycksökare, du väntar den lärjunge, som
aldrig infinner sig!
Alla dessa luggslitna varelser angå henne ju icke,
hon, som tillfälligtvis lever bland dem, men för denne
man känner hon deltagande, han ser så ädel, så
lidande ut, och hon dröjer och hälsar med ett litet
leende. Spanjoren lägger ögonblickligen handen på
bröstet och gör en bugning, vars ödmjuka hövlighet
är pinsam. Hennes leende strålar honom därför i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
