Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
FÖRSTA KAPITLET.
sand och dagg. Och intill på soffor halvligga med
benen i kors de bläcksvarta sköna, omflutna av
himmelsblått och rosenskärt och solgult, fläkta sig
ursinnigt, falla in i omkvädet och gapskratta lystet.
Men på gatans krön med flacka landet och den
bleknande rymden omkring spännas kärrorna ifrån
och de gamla falla varandra om halsen, kyssas och
snyfta lidelsefullt, kasta sig tillbaka som i kramp,
och tungorna löpa och hästarna gnägga och frusta.
Vid Sem, Kam och Jafet, släktkärleken är otrolig!
Låt ungdomen rasa, men åh kära, giv gamle niggern
en pipa cubanskt och oldmor ett rågat fat glace,
starkt blandad med svinfett och majsgröt.
— Gud i himlen, Töre, jag vågar inte gå närmare,
Darwin har ju rätt, måste ha rätt.
Säkerligen fanns icke en enda vit på sydsidan,
och Hultmans, som tanklöst följt med strömmen,
stannade betagna av skräck. Vart de sågo hän
endast grinande apansikten. Tätt inpå, runt omkring
sutto eller stodo, förvildade i sin uppsyn,
sydstaternas äldsta.
Häxor klädda i snibbsjal och kväkarmössa stirrade
hemskt på Louise. Det mänskliga i deras gråsvarta,
breda fjäs kunde knappt räknas med. Som ett öppet
tiyne stod munpartiet fram, överläppen såg ut att ej
kunna sluta sig över tumslånga, hiskliga betar, det
var nästan en enda framskjutande del från ögon till
tandgård. Och männen i vidbrämade kväkarhattar
och rockar, som gåvo en broderskyss åt hälen, med
slavmärket glödande i den låga hårade pannan, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
