Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TREDJE KAPITLET.
— Hyggligt folk, inte annat jag vet, hur så,
tycker inte ni det?
— Jo visst, jag menar bara, vad är det för slags
folk, för klass?
— Klass, om de är rika, menar ni? Naturligtvis
inte, inte bor rikt folk så här.
— Ah, är inte här bra? stammade Louise
beklämd.
Amerikanskan mätte henne med blicken.
— Nåja, för priset är det ett av de bästa i
Wil-mington, men då min man far påökning nästa år,
flytta vi allt till något bättre.
— Vågar jag fråga, vad är er mans
sysselsättning?
— Han arbetar vid elektriska fabriken, mycket
bra förtjänster där, ska jag säga er. Mitt namn är
missis Bryan.
— Ah. Louise förstod icke varför hon behövde
rodna, men hon gjorde det ofrivilligt Så fick hon
plötsligt ett levande intryck av att allt detta var en
stor verklighet, det jublade till inom henne, nu var
hon viss om att förstås. Hon såg strålande öppet
på den vita kvinnan, som mer liknade en sagofé än
en arbetarhustru.
— Säg mig, är det möjligt, ni vet icke hur stort
jag tycker det är, att arbetare kan leva så här?
Missis Bryans ögon vilade på henne tomt
oförstående.
— Man bor naturligtvis, som man har förtjänst
till, sade hon likgiltigt. Det här är ju rätt billigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
