Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
ÅTTONDE KAPITLET.
got, som riktigt skadeglatt dräpte gamla ideal, svällde
hans håg av segerfröjd. Det skulle de ha, det var
förbaskat rätt!
Hans konst hade sällan förmått lyfta honom över
sitt tunga, självmedvetna jag, men livet härute ryckte
honom med sig, det verkade befriande, nästan som
ett konstverk. Han fann skönhet i den stora
ändamålsenligheten, i att människoviljan beständigt
åstadkom så underbara ting. Här tvekade man ej om,
vad man ville, folk tog saker lätt och läto smått vara
smått. Det var som om hans blotta medborgarskap
som amerikan gjort honom delaktig i all denna
utveckling, givit honom rätt till stora ord, till pösande
självkänsla. Storheten omkring honom återspeglade
så mycket av vad han velat, och han solade sig i
detta återsken och tyckte sig stark, därför att han
förstod det starka. Här fanns ett jättemål, varom
alla kunde enas, det låg inom hans räckvidd och var
minsann värt att leva för.
Denna stämning stördes dock av verkligheten.
Under det han gick här och växte härligt till i sitt
inre, tyckte han, kom Louise beständigt med sina
fordringar på »upp>, »upp». Det verkade osympatiskt.
När han jämförde sig med en hel mängd folk, var
han ju lika långt hunnen som de och för resten —
bara detta att från en svensk ha blivit en amerikan
utgjorde ett framsteg. Men han kände sig underligt
besviken, då han kom i personlig beröring med
yan-keernas nationalstolthet och främlingsförakt. En viss
förnäm överlägsenhet, lik den en gammal man kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
