- Project Runeberg -  Den nya världen /
187

(1917) [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tRETtonde kapitlet.

187

När han slappnade och vacklande föll ned i en
stol, släppte hon sitt tag.

Han satt och såg i golvet.

Det dröjde länge. Hon hade nästan väntat, att
han skulle skratta.

— Töre, vi är galna, visst älskar du mig?!

Hon hatade sig själv för den smeksamma tonen.

— Jag vet inte, sade han utan att se upp, jag
kan ingenting säga.

Det hade hon icke väntat, och hon gick bort mot
fönstret

— Jag går ut ett tag, hörde hon honom säga
lugnt och olycksbådande nyktert, för all del var inte
orolig, jag kommer tillbaka innan kvällsvarden.

Hon stod kvar med en blytyngd i hjärtat. Om
hon kunnat sörja, en hel kämpasorg. Men hon visste,
att till det var hon för liten och deras liv för hårt
och verkligt. Två galärslavar måste ju försonas.
Och hon skrattade överspänt, det hela hade ju bara
varit ett nervöst uppträde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyavarlden/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free