Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETtONDE KAPITLET.
241
Likgiltig för de finprydda kvinnornas blickar gick
Louise, med kamkoftan sammanhållen av ett band,
ut ett stycke på byvägen. Där kom Töre, svart och
därtill nersmetad av röd lera, svettströmmarna
randade ansiktet. Hans oroliga ögon flögo åt alla håll.
— God afton, hälsade han skyggt.
— Fick du löfte om 8 dollars i veckan?
Han teg.
— Säg — befallde hon nervöst.
— Bara 7.
— Och sex tar väl hon, ha ha ha, det gör en
dollar till allt annat, tack!
— Låt åtminstone en sate få lorten av sig först.
Även hans ögon började gå i svart.
— God afton — hälsade han igen buttert, då han
omklädd steg in i köket.
— Nåå, sade faster Ulla, som forskande iakttagit
makarna, hur är det med dig då?
— Åhjo.
Louise satt kvar utanför på tröskeln. Det pinade
henne oerhört att se Töre, likställd med dessa
människor, äta denna mat på ett bord utan duk. Själv
var det henne omöjligt att förtära något, hon levde
mest på mjölk och bröd. Nu voro alla hennes
tankar sysselsatta med planer till erhållande av
särskild mat.
Därinne satt Töre med det mörka draget över
ögonbrynen fördystrat till natt.
— Nog tycker jag I kunde lägga en duk på
bordet, faster, så en slapp äta matbiten som en dräng.
31—171248. Anger ed-Strandberg, Den nya världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
