Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
TRETtONDE KAPITLET.
— Du, vad är det för dig?! sade Louise spotskt
men såg i detsamma rädd ut i blicken, du är fri du,
kan bara lämna mig, när du vill, och resa till en
annan stat.
— Nej, viskade Töre hest, jag kan inte det, jag
har den där gamla usla hundtroheten i kroppen, jag
är inte fri, jag far bära.
Hon famlade efter hans hand och lade den över
sina ögon. Så gingo de hem tigande.
*
Söndagen därpå begav sig Töre in till Chicagos
Jackson Park. Färgskrinet var med, han älskade att
hålla det i handen en gång emellan.
Från förstadsparkerna kommo skrindor lastade med
tomma ölbuteljer och skrålande skandinaver, flickor
och gossar som tillbringat natten i sus och dus i det
gröna. Kyrkfolket blickade förtörnat från dem till
Tores målarskrin.
Därute var ännu ljuvligt stilla. Michigan låg
kyligt höstblå, och träden fällde ett och annat
röd-gult blad.
Töre satte sig stilla på en bänk och tog upp en
halvfärdig snustorr duk. Av gammal vana såg han
oroligt på den för att iakttaga verkan.
En herre på velociped, åtföljd av en likaledes
bicyklande negerbetjänt, hjulade gången fram och
stannade framför Tores bänk.
— Vacker morgon, sir, sade han levnadsfriskt och
slog sig sällskapligt ned. Jag är en främling, öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyavarlden/0268.html
