Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETtONDE KAPITLET.
283
på bordet. Hon vet på dagen, huru länge de kunna
leva. Då och då inflyter en liten förstärkning. Töre
erhåller stundom, misstänkt villigt, arbete av
helgonmålare. Men då avlöningsdagen kommer är affären
försvunnen. Tomma stå de olåsta rummen. Hos
nästa arbetsgivare fordrar han då att få mot pant
hemtaga arbetet. När han kommer tillbaka med heliga
jungfrun strålande i purpur och azur, medför han en
revolver i fickan och tilltvingar sig på så sätt hälften,
av vad han bort hava. Men Louise och han äro
lyckliga åt denna halvdel och bygga planer därpå.
Om natten ligger revolvern i ett litet hölster
bredvid Tores huvudgärd för att kunna blixtsnabbt
användas, ty Chicago är i dessa tider osäkrare än ett
zulu-kaffersamhälle. En morgon kommer Töre in badande
i svett, vit och rädd i ögonen och berättar, att en man
mördats föregående natt två villor därifrån. Han hade
samma dag lyft pengar i banken.
— Men vi äga inga pengar.
Hur veta de det? Töre spritter upp mitt i natten
och påstår, att han hör ljud, tassande, skrapande,
viskande ljud. Louise, som icke känner denna slags
nervsvaghet, kan icke hindra honom från att stapla koffertar
och lårar för dörrar och fönster, hans ögon stå vilda
av skrämsel och håret klibbar vid pannan. Ibland
smyger han ut med revolvern i hand och går
misstänksamt runt huset, som ligger där spöklikt tyst i
stjärnglansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
