Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. En strid på havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Gott, mr Campbell, sade kapten Lumley, ni
har äntligen sökt upp oss! Bättre sent än aldrig.
Ni kommer alldeles lagom. Jag var säker om, att
ni snart skulle övervinna den dåraktiga nycken, ni
omnämnde i ert brev till mig, att lämna tjänsten,
just när ni gått igenom och hade så god utsikt till
befordran. Hur fick ni det i huvudet?
– Det kommer sig helt enkelt därav, sir, att det
är min plikt mot mina föräldrar, svarade Alfred. Det
är ett högst otrevligt steg för mig att taga, men jag
hänskjuter åt er att avgöra, om jag kan bete mig
annorlunda.
Alfred berättade för kapten Lumley omständigt
vad som förefallit; det beslut hans föräldrar fattat,
ävensom att de befunno sig ombord på
timmerfartyget och ämnade för tillfället sig till sin nya
bestämmelseort.
Kaptenen hörde Alfreds berättelse utan avbrott
och sade sedan efter en stund:
– Jag tror ni har rätt, min gosse, och det hedrar
er. I det land, dit ni nu äro på väg, betvivlar jag
ej att ert mod och ert skydd skall bliva av den
största vikt. Men det är synd att ni skulle gå förlorad
för tjänsten.
– Jag är själv uppriktigt ledsen däröver, sir, det
kan jag försäkra er, men. . .
– Men ni uppoffrar er, jag vet det. Jag
beundrar edra föräldrars beslutsamhet. Få skulle haft
mod att taga ett sådant steg – i synnerhet få
kvinnor. Jag skall hälsa på dem och försäkra dem om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
