Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Ankomsten till Quebec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan jag icke stanna längre. Jag måste fara i land
och hälsa på guvernören, och jag tänkte just, att
jag kunde titta in hos er i ditvägen. Ni kan vara
viss om, att, därest jag kan vara er till någon nytta,
skall jag icke underlåta att använda det lilla
inflytande jag kan äga.
Kapten Lumley tog därpå ett hjärtligt farväl av
sällskapet och underrättade Alfred, att han kunde
anse sig fri från tjänsten och åter förena sig med
sin familj.
– Himlen sänder oss vänner, då vi mest behöva
dem och minst vänta dem, sade mrs Campbell
under det hon gav akt på hur båten lade ut. Vem
skulle kunnat ana, då vi fällde ankaret i Cork, att
en så stor lycka väntade oss, och att just när Alfred
för vår skull överger sitt yrke, befordring i tjänsten
väntade honom?
En stund senare foro mrs Campbell och Henry
i land med kapten Wilson för att se sig om efter
logis och förete de introduktionsbrev, de medförde
till några köpmän i Quebec. Under det de sågo
sig om efter bostad i sällskap med en viss mr
Farquhar, som välvilligt erbjudit sig att biträda dem,
mötte de kapten Lumley, då han återvände från
guvernören.
– Det gläder mig mycket, att jag träffade er,
mrs Campbell, sade kapten Lumley. Jag fick höra,
då jag betygade guvernören min vördnad, att här
finnes ett s. k. amiralitetshus, som av regeringen
underhålles åt de äldre officerarna vid hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
