Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Martin Super
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Martin Super, ni har övertygat mig. Jag skall
icke blott lära mig att ladda en studsare, utan även
avskjuta en.
– Och jag skall undervisa gossarna om deras
användning, min fru, och då skola de öka vår
förmåga att försvara oss.
– Det skall ni göra, Martin, svarade mr
Campbell, ty jag är övertygad att ni har fullkomligt rätt.
När Super lämnat rummet, sade mr Campbell:
– Jag hoppas, att du och flickorna icke blivit
hjärtskrämda av Martins yttranden. Det är
nödvändigt att vara väl beväpnad, när man är så isolerad,
som vi skola bliva, och så långt från all hjälp. Men
emedan vi böra vara förberedda mot faran, är det
därför icke sagt, att en sådan skall möta oss.
– Jag kan blott ansvara för mig själv, kära
Campbell, svarade hans hustru. Jag är beredd, om
så är nödvändigt, att möta faran och uträtta allt vad
en Kvinna förmår. Och jag är förvissad om, att det
Martin säger, endast är alltför sant, nämligen att
en kvinna eller ett barn med studsaren i hand kan
hålla den starkaste man stången.
– Käre morbror, sade Mary Percival, jag skall,
hoppas jag, med Guds nåd veta att göra min plikt,
hur förhållandena än kunna gestalta sig för en kvinna.
– Och jag, morbror, tillade Emma skrattande,
föredrager hellre att avfyra en studsare framför att
bliva omfamnad av en björn eller en indian,
emedan man av två onda ting alltid föredrager det minst
onda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
