Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Det nya hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 101 -
ditåt med handen. Ni ser bäcken där, som faller
ut i sjön; den utgör er gräns åt öster. Området
på andra sidan tillhör den gamle jägaren, som vi
talat om. Där ser ni hans lilla blockhus, som icke
är större än en indiansk wigwam, och den fläck med
majs, som växer upp på den mark, som befinner
sig innanför inhägnaden. Detta jordstycke synes
icke vara till den ringaste nytta för honom, emedan
han icke har boskap av något slag, så framt den
icke gått in i buskskogen; men jag vill minnas någon
av våra soldater omtalat, att han lever uteslutande
av jakt, och att han har en indiansk hustru.
- Jaså, sade Emma Percival skrattande,
kvinnligt umgänge är något, som vi aldrig gjort oss
räkning på. Vad heter mannen?
- Malachias Bone, svarade Sinclair. Jag
förmodar, att ni väntar, det mrs Bone skall göra visit
först?
- Visst borde hon det, så framt hon känner
sällskapslivet, svarade Emma; men om hon icke
gör det, så tror jag, att jag med åsidosättande av
alla ceremonier går och hälsar på henne. Jag är
mycket nyfiken att göra bekantskap med en indiansk
squaw.
- Ni torde bliva förvånad att höra mig säga
så, miss Emma, men utan att hava någonsin sett
henne försäkrar jag er, att ni skall finna henne
utomordentligt väl uppfostrad. Alla indiankvinnor
äro det. . . deras karaktär är en blandning av
naturlighet och tillbakadragenhet. - Rikta fören mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
