Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Malachias Bone säljer sin egendom till mr Campbell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 139 -
bästa. Här få vi icke sätta det värde på en fulländad
uppfostran, som vi äro vana att göra. Må vi låta
honom draga nytta av varje fördel, som det
egendomliga i hans ställning tillåter oss att göra. Vi
befinna oss i skogarna och hava till en viss grad återvänt
till naturtillståndet; den första och viktigaste
kunskapen för oss är numera att lära oss vinna vårt
livsuppehälle.
- Nåja, jag tror du har rätt i din uppfattning av
ämnet, och därför, John, får du gå i skola hos
Malachias Bone; kom och hälsa på oss när du kan, och
jag väntar mig, att du blir västerns Nimrod.
Gamle Malachias förvånades över slutorden i detta
tal. Alfred märkte hans överraskning och utbrast i
ett livligt skratt. Han sade:
- Summan och saken av allt detta är, Malachias
att min broder John har min faders löfte att följa
med er, och ni har nu att göra en man av honom.
- Den som är upphovet till honom måste göra
en man av honom, svarade Bone. Jag kan endast
göra honom till en god jägare, och det skall jag, om
vi båda få leva. Och nu herre, är jag redo att
avlägsna mig, om Martin lämnar mig krutet och blyet.
Får gossen följa med?
- Ja, om ni så önskar, svarade mrs Campbell.
Kom hit, John, och säg mig farväl, och glöm icke ditt
löfte.
John tog under vederbörliga ceremonier avsked av
hela sällskapet och trippade sedan åstad efter sin
skolmästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
