Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Argsinta Ormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 193 -
Alfred nöp honom i armen. Den gamle förstod vad
meningen var och höll sig tyst; slutligen sade han
emellertid:
- Nåja, ingen skada har skett. Det är nyttigt,
att Smultronblomman känner vägen kring nybygget,
om det också endast är för att hava reda på, var
hundarna finnas, ifall hon kommer hit som budbärarinna.
- Ja, svarade mr Campbell, jag är glad, att hon
kommit, och hoppas, att hon hälsar på här ofta. Sitt
ned, Malachias, och ät något av det vi hava att
bjuda på.
- Men vad indianerna beträffar, kapten Sinclair,
sade mrs Campbell, är jag övertygad om, att ni icke
sagt oss allt, och övertygelsen, att detta är fallet, skall
göra mig och flickorna mycket oroliga. Jag beder er
att behandla oss så, som vi böra bliva behandlade.
Vi dela faran, och vi böra veta, vilken faran är.
- Det finnes icke någon fara för tillfället, mrs
Campbell, svarade kapten Sinclair, så framt icke
Malachias har vidare upplysningar att lämna oss. Jag
håller emellertid fullkomligt med er, att ni böra få
veta allt vad vi veta, och jag är alldeles beredd att
ingå på det ämnet, obetydligt som det är.
- Jag antager, att det måste så vara, anmärkte
mr Campbell, ty jag har hittills icke vetat någonting
om saken. Var därför god, kapten Sinclair och
invig oss i allt.
Kapten Sinclair upprepade nu vad han förut
meddelat Alfred, och sedan det var gjort, betonade han,
att det icke fanns någon anledning till oro, varefter
N. C 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
