Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Nybyggarnas första juldag i det nya hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 225 -
-. Då har ni inte haft så orätt, svarade den gamle
mannen. Jag önskar jag kunde få reda på hennes
stam, men jag har aldrig varit i stånd därtill, och,
enligt vad jag kunnat inhämta, hade det
överrumplade sällskapet kommit långt bortifrån, ehuru det
talade samma språk som här. Och jag tror icke att det
är någon möjlighet därtill nu heller, ty även om jag
försökte upptäcka det, har det varit så inånga
överrumplingar och så många drabbningar under de
senaste tjugo åren, att det knappast är möjligt, att min
forskning bleve krönt med framgång.
– Varför önskar ni få reda på hennes stam?
frågade Mary.
––Emedan jag är en gammal man, miss och
snart måste vänta att bliva samlad till mina fäder,
och då skall denna stackars lilla flicka stå alldeles
ensam, så framt jag icke kan gifta bort henne, innan
jag dör; och om jag gifter bort henne, så skall hon
lämna mig ensam. Detta kan emellertid icke
hjälpas; jag är en gammal man, och vad har det att
betyda?
- Det betyder ganska mycket, Malachias, sade
mr Campbell. Jag önskar, att ni kunde bo hos oss.
Ni skulle då bliva vårdad, när ni behöver det, och
icke dö ensam i vildmarken.
Smultronblomman skall aldrig sakna vänner eller
hem, så länge vi kunna erbjuda henne ett, Malachias,
sade mrs Campbell. Hände er vad som helst, så skall
hon vara välkommen att leva här och dö här, om
hon vill stanna.
N, C 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
