Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 238 -
såsom han hade lovat Emma. Han återkom följande
morgon, lastad med nyheter. Kapten Sinclair var,
såsom Emma gissat, ur stånd att komma, emedan
han råkat ut för ett allvarsamt olycksfall, vid vilket
han skadat sitt knä, så att han för en tid var
bunden vid sängen. Emellertid var han vid ganska gott
mod, och garnisonsläkaren hade lovat, att han skulle
vara återställd inom fjorton dagar; han sände sina
förbindligaste hälsningar till hela familjen. Även
kommendanten skickade sina artighetsbetygelser till mr
Campbell och båd att få meddela honörn, det han
om en vecka eller tio dagar hade för avsikt att
skicka en båt till Montreal, och om mr Campbell hade
några köp att göra eller önska medsända någonting
vid tillfället, han kunde göra det, i vilket fall båten
skulle hava de önskade artiklarna med hem. De hade
inga vidare förbindelser med Quebec, men väntade
dagligen, att en budbärare skulle komma med brev
från England och tidningar. Vidare hoppades han
snart bliva i tillfälle att personligen betyga dem sin
aktning.
Sådana voro de nyheter Alfred hemförde, Emma
framställde många frågor beträffande kapten
Sinclair, under det Mary stod bredvid, och Alfred
skrattade åt hennes ytterliga frågvishet. Kommendantens
förslag angående färden till Montreal blev sedan
föremål för överläggning. Gamle Malachias hade
åtskilliga packor av pälsverk att sälja. Martin hade
fem, Alfred tre och Henry två, ty, ehuru vi icke
omtalat det, var på deras jaktutflykter den, som dödade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
